Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Åh vad skön sängen var i morse. Efter all nystartad träning så sover jag om möjligt ännu tyngre på nätterna, men jag är trött på ett skönt sätt när jag vaknar, pigg men ändå trött…eller nåt.

Jag smet redan klockan två från jobbet för att sminka upp min bil inför försäljning. När killen sedan dök upp så var han så ivrig på att köpa bilen så han ville inte ens köra eller titta på den igen trots att det ändå gått en månad eller något sedan han sett den. Jag tror jag har hittat någon som kommer att gilla den lika mycket som jag gjort.

Jag har dock en sak som gnager mitt samvete i samband med affären, men det ska jag försöka lösa inom kort.

Så, en bil mindre äger jag nu, dvs 1-1=0. Gissa vad jag ska göra i helgen! För tillfället har jag fått låna en gammal turkos 850 turbo, värsta feta bilen! Men jag inser att jag inte kan köpa en turbo för jag är alldeles för rastlös (effektiv) för att sitta och vänta en minut tills jag kan stänga av bilen. Men jag lovar Peter, jag kommer att göra det så länge jag får låna den förstås!

Kvällen blev mycket bra hos bror och fru, vi hade väldigt djupa diskussioner på en alldeles fantastisk normal nivå. Jag är helt övertygad om att vi kommer att bli som vilken normal halvnorsk familj som helst! Any day now!

Vad hände med vädret? Det var ett riktigt usch-väder idag, totalt omöjligt att stå ute och röka i.

Inte ska det väl vara minusgrader i April?!

Efter jobbet åkte jag till Intersport och köpte ett överdrag i gel till spinningcykeln. Min rumpa har fått nog! Jag var så nöjd över överdraget, provsatt det lite hemma hos mamma och var övertygad om att det skulle fungera så bra. Dessvärre så blev jag grymt besviken när jag kom till spinningen och överdraget var för litet. Hur jag än vred, vände och drog i det så gick det bara inte på.

Det visade sig att jag ändå inte behövde överdraget idag, för den galna instruktören tvingade oss att stå och cykla 80% av tiden. Svetten rann från mig i samma takt som jag drack vatten.

Jag har nu surfat bil efter bil och blir mer och mer förvirrad ju fler modeller jag tittar på. Trots att det ska bli roligt att få ny bil så ser jag inte fram emot beslutet, om det inte är kärlek vid första ögonkastet förstås.

Det är fantastiskt intressant att märka hur min träningsvÄrk (observera rättstavningen) sprider sig från ena sidan till den andra. Igår kväll så fick jag plötsligt väldigt ont i armvecken, sådär så att jag knappt kunde räta ut armarna. Nu ikväll så börjar smärtan sprida sig på undersidan av armarna, biceps?! Jag har nog gett kroppen en ordentlig chock…för nu pratar vi fortfarande om träningsvärken från i torsdags.

Apropå chock så fixade min frissa en härlig chock i min hårbotten idag. Efter att ha suttit en timme med brännande gegg i håret så skulle hon addera något mer kladd för att få extra fjong innan sköljning. När hon efter ett par minuter började kamma i mitt hår så var jag extremt öm i hårfästet mot pannan. När hon väl började skölja håret och jag hör ett ”OJ”, så blev jag ”lite” nervös och såg framför mig hur håret trillade av. Det visade sig att jag inte alls tålde geggan hon kladdat i på slutet för huden blev fläckvis vit och konstig.

Lite blondare, med salva i hårfästet och håret i behåll så åkte jag därifrån.

Idag gör det ont att leva, bokstavligt talat!

Varenda millimeter på kroppen är öm efter veckans intensiva träning, dessutom så ökade jag på smärtan med ett pass spinning imorse igen. Att gå nerför trappor idag är en prestation, jag har ingen styrsel eller kraft kvar i benen. Hur ska jag kunna röra mig ikväll?!

När jag och två andra bilar skulle åka ut från parkeringen så mötte vi en tjej i en BWM-kombi. Jag såg med fasa på när hon skulle försöka backa ut samma väg hon kört in på för att vi skulle komma förbi. Det var ett riktigt skräckexempel på fel förare bakom ratten, hon körde in i cementsuggor med sin fina bil, fick tre eller fyra motorstopp och backade åt helt fel håll. Jösses, ska man verkligen få ha en bil om man bara kan köra rakt fram?

Apropå bil så ska jag köpa en snart, har bestämt hur jag ska lägga upp det så nu ska det bli av! Åh, vad jag längtar!

Armarna, händerna och benen skakar som om jag fått lepra! Orsaken är förstås övertro på min egen styrka och uthållighet. Efter en timmes badminton så åkte jag till pappa, fick lite mat kastat i magen och drog med Kattis på en timmes bodypump.

Seriöst! Var det bara jag som inte visste hur jobbigt det var? Kattis såg i och för sig väldigt sammanbiten ut under hela passet, jag hade svårt att tolka hennes uttryck och undrade om hon plötsligt skulle resa sig upp och gå ut, men hon höll ut hon med.

Vår instruktör var en mullig (nej, hon var tjock) tjej som påminde enormt om den enerverande kanintjejen som var med på tv i Baren något år. Jag skulle nog kunna tippa att hon faktiskt också har en kanin hemma (koka kanin).

Oavsett kanin eller tjockis så orkade hon mer än mig, såklart (men det störde mig)!

Ikväll kommer jag inte att behöva någon eltandborste, mina skakande händer tar hand om den biten och ser jag extra sliten ut imorgon så är det för att jag inte orkar lyfta armarna för att sminka mig.

Dagen flög iväg med massa förberedelser inför en kursstart i slutet av april och intervjuer med eventuellt framtida ledare. Plötsligt var det dags att rusa iväg för mitt första yogapass, ever! Det var jag, Kattis, en annan tjej och instruktören som för övrigt började lektionen med att tända levande ljus och släcka ner för avslappning.

När vi började med att sitta ner med benen i kors, händerna i yogastyle och blundade för att koncentrera oss på andningen kände jag ett starkt motstånd till passet. Jag vill ju träna!

Jag erkänner villigt att det kändes skitfjantigt hela grejen och var noga med att inte titta på Kattis eftersom jag troligtvis hade fallit in i något tonårsliknande fnitter som man ofta gjorde på jympalektionerna i skolan.

När vi sedan började med övningar som stående hunden, krigaren och kobran så försvann alla fnitterkänslor och jag hade fullt upp med att peppa kroppen att orka. Det var galet tungt för axlarna speciellt.

Hem, äta och in i styrelsemöte. Tiden går fort när man har roligt!

”Kom igen och käääääääämpa! Bättre kan ni!”

Så lät spinninginstruktören idag, han skrek på oss så att han tappade rösten. Jag skrattade och svor om vartannat åt hans utrop, men jag hade definitivt ett mycket högre tempo än i lördags. Inte fan skulle jag låta honom vinna över mig! Ibland är min envishet till min fördel.

Jag trampade tills jag var en enda stor svetthög, när han sa att vi skulle stå och trampa, då stod jag och när han såg en lång brant backe framför sig så gjorde även jag det. Jag är så nöjd!

Jag och Karin hade faktiskt lyckats få med Kattis idag också, så det var tre svettiga och nedbrutna tjejer som stapplade ut ur salen efter 45 minuter.

Imorgon är det Yoga med Kattis! Så…nu har jag skrivit det här så nu kan du inte backa ur!

Fredag och söndag är fortfarande obokad på kroppsaktiviteter, så om det är någon som vill ha sällskap till gymmet eller nåt annat så är jag öppen för förslag.

I natt så hade jag full storm i sovrummet, det var nästan så att håret fladdrade när jag sov. Självklart så hade jag inte ens en tanke på att gå upp och stänga dörrarna, däremot så bäddade jag ner mig under dubbla duntäcken och drog upp dom till näsan.

För tillfället ligger jag i soffan med magkramper, jag hoppas verkligen inte att det har någon koppling till att det på eftermiddagen kom brunt vatten ur kökskranen på jobbet. Kan jag ha druckit det under dagen? Jag har ju druckit massa vatten förstås men jag hoppas att det inte var under tiden då det kom bajs ur kranen. Det borde jag ha märkt!

Åh vilket härligt vårväder det var idag! Trots att det ibland kom kalla vintervindar som försökte ta tag i kläder och hår så var det alldeles perfekt. Kattis och jag promenerade runt Kungsholmen och en bit in i Vasastan innan vi belönade oss med en fika i solen. När vi kom tillbaka till bilarna så hade det gått två timmar.

Hur underbar är inte våren?! Det är min absolut favoritårstid då de första värmande solstrålarna tittar fram och man får en försmak på vad som ska komma. Naturligtvis så förväntar jag mig en varm och skön sommar, precis som jag gör varje år. Men den här sommaren kommer det bli fint, det är jag alldeles bombsäker på.

Den här veckan är jag alldeles speciellt nöjd med eftersom jag kört någon slags kroppsaktivitet sex av sju dagar! Jippie för mig!