…borde dom vara eftersom båda är Felix men när vi tittade på bilden i juli då jag gjorde ultraljudet så var det svårt att gissa hur han egentligen såg ut. Nu vet vi!
Den här stora killen växer med stormsteg, både intellektuellt och fysiskt. Med sina, snart åtta kilon, så bär man honom inte lika lätt längre och jag börjar fundera på att byta liggdelen i vagnen till sittdelen istället. Han vill helst vara på språng hela tiden och spjärnar emot när man sätter honom ner. Det gjorde han igår också när han skulle sitta i babysittern vilket resulterade i att han dök ner i golvet. Aj! Första bulan.
När han inte steppar runt i vår famn så upptäcker han saker. Han tittar noga på världen runt omkring och igår så upptäckte han sina öron, vilket gör att han ligger och drar i dom hela tiden.
Han verkar även ha kommit in i en period då han är lite känsligare för olika saker. Han blir väldigt ledsen för vissa ljud som han inte känner igen tills man ler mot honom, då verkar han bli lite generad över att han blev ledsen.
I fredags var det ju som bekant alla hjärtans dag och till dess hade jag beställt en trerättersmiddag från ett slakteri som jag åkte och hämtade på eftermiddagen. Väl hemma igen så möttes jag av Kenny som kommit på att han borde göra något med dagen och därför bokat upp mamma som barnvakt så att vi skulle kunna gå ut och äta och ta en bio.
Maten åkte därför in i kylen och vi åkte till mamma för att droppa av skrutten.
Vi var inte ensamma om att gå ut och äta och gå på bio. Herrejösses vad folk det var. (Förra året firade vi alla hjärtans dag den 15:e och det känns inte som någon dum idé till nästa år).
Det kändes nästan som att vi hade tur som fick ett bord, men det fick vi i alla fall och god mat åt vi!
Precis när vi skulle sätta oss i biosalongen så såg jag att Peter hade ringt.
Felix hade nu tröttnat totalt på att vara utan oss! Förvånade över att vi fick pengarna tillbaka på biobiljetterna skyndade vi oss mot skrutten som slutade skrika ganska snabbt efter att han fått tillbaka sina föräldrar.
Han verkar redan nu närma sig 7-månaders fasen då barnmorskan säger att bebisarna bara vill ha sina föräldrar för nu får inte vem som helst bära på honom längre.
Men en timme efter att vi kommit hem till mamma och efter lite amning så var Felix lika glad som innan igen.
Den här färgklicken fick sina två resterande barnsprutor idag på BVC och då var han minsann inte lika glad som på bilden. Efteråt så somnade han dock väldigt snabbt, kanske av utmattning efter chocken eller smärtan.
Det var jobbigt för mamma även denna gång, man vill liksom inte se sin lilla bebis ledsen, men nu är det gjort!
Japp, idag upptäckte Felix sina fötter och har legat som en köttbulle hela dagen för att nå att pilla på tårna.
Nackdelen med detta är att han då klämmer ihop magen vilket resulterar i att det kommer pruttar och det tycker han är lite läskigt när det sker.
Just nu känns det inte som att man någonsin vill att den här lilla fina skrutten ska flytta hemifrån, men OM han blir en bångstyrig 18-åring så har vi i alla fall förberett oss nu genom att sätta honom i bostadskö.
1. En stark doft av urin slår dig i ansiktet när du lyfter på täcket på morgonen (och det beror inte på att du själv har fått inkontinensbesvär).
2. Utan förvarning så har du plötsligt blöta mjölkringar på tröjan runt bröstvårtorna.
3. Du hinner inte borsta tänderna förrän halv två på dagen.
4. Mascaran ligger oanvänd och uttorkad i badrumsskåpet.
5. Du blir överlycklig över att få duscha i tio minuter.
6. Kläder som är lätta att flasha brösten i är nu populärast vid klädval.
7. Du tänker ”äh, det är ingen mening att byta den här tröjan som han kräkts på, det kommer snart mer ändå”.
8. Vilken dag är det idag?
9. Du pratar bajs nästan dagligen OCH skickar sms om bajsleveransen till folk för att du glädjs åt att han ”har gjort det”.
10. Va? Behövde jag bara köra två omgångar i tvättmaskinen idag?!
Och den viktigaste punkten:
Du vaknar på morgonen och ser in i de absolut finaste ögonen du kan tänka dig och känner att det är overkligt att du har tillverkat en sån fin liten guldklimp!
Så här söt är han i sin fina helikoptermössa!
I morse fick Felix göra en ny bekantskap med ”Babblarna” på Youtube som dansar och sjunger. Han tyckte det var ganska roligt och bäst var den röda figuren Bobo.
När vi väl lyckas ta oss upp från sängen (han är så himla mysig och pratig på morgonen) så promenerar vi. Nu när snön nästan är borta så känns det som att vagnen rullar sig själv, alltså tog jag mig an uppförsbackarna mot centrum igen och landade på åtta kilometer!
Solans tankar - en fortsättning på VARFÖR? 
Senaste kommentarer