Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hjälp! Sommaren kommer att springa ifrån mig om tiden inte lugnar ner sig snart!
Efter ett par riktigt bra dagar i solen så landar jag i soffan och inser att även måndagen passerat som ett X2000 genom Sverige!

Helgens turer till Borlänge och en tjejmiddag på det resulterade i totalt 10 timmars sömn på två nätter vilket visade sig igår då vi anlände till mig helt slutkörda vid åttasnåret igår kväll. Efter en varm dusch så somnade både jag och flygaren ovaggade i djup sömn redan innan klockan slagit tio.

I morse fick jag ännu ett kvitto på hur trött jag varit kvällen innan då jag upptäckte att jag glömt att sätta väckarklockan, men eftersom jag tagit igen en hel del sömn så vaknade jag ändå i tid för att få sitta i morgonköerna in till Söder där jag med fyra minuters marginal hittade parkering precis utanför kurslokalen där jag deltog i sista dagen på min ledarskapsutbildning.

Väl hemma igen så var det bara att packa väskan igen för veckans kommande äventyr. Med lite fint väder så kan det bli precis hur bra som helst!

Jag fnissar lite uppgivet för mig själv över min önskan att få sovmorgon. För andra morgonen i rad ligger jag på en fortfarande daggtäckt gräsmatta och solar utanför Rommes flygplats i närheten av Borlänge. För att hinna dit till kl 8 på morgonen så måste man gå upp kvart i sex, vilket egentligen säger allt om mina sovmornar. Igår föll jag i min vanliga djupsömn på en filt i gräset och sov så djupt att jag inte ens vaknade av flygplan som passerade 2 meter ifrån mig.

När flygaren var klar för dagen och Jag lite oväntat fått åka med i en motorseglare som hade en plats över så gasade vi hem mot Stockholm.

Jag hann med de viktigaste förberedelserna lagom innan tjejerna ramlade in för kvällens tjejmiddag.
Det blev årets första utemiddag på altan och även min monstergrill invigdes, himla trevligt.
Nu skulle jag bara behöva en helg till för att vila upp mig från den här.

Nu kan det få komma lite trevliga besked, när som helst faktiskt! Mitt liv är alldeles för händelserikt i dålig bemärkelse! Det är pappor och låtsaspappor som åker in och ut på sjukhus, personer som borde vara bortglömda som spökar, stugor som inte går att avboka, halsont och njursmärtor som kommer och går och nyplanterade blommor som redan håller på att dö. Det räcker, tack!

Som tur är så har jag min gröna våg på jobbet. På endast en och en halv timme som jag var på jobbet idag så hann jag med allt jag var tvungen att göra idag. Efter det så kastade jag mig iväg till banken för att ha ett samtal med banktjänstemannen om min kommande ränterabatt. Jag vill påstå att jag lyckades riktigt bra utan att behöva dra ner brallorna och köpa massa försäkringar som jag inte behöver.

På vägen hem så kastade jag tomglas, handlade inför partyt imorgon och åkte hem och städade/tvättade hela lilla huset efter att jag bakat lite godsaker. Jag längtar efter semester!

Ingen har kunnat ungå att Bin Laden nu till slut är död, skjuten av elitsoldater med Amerikanska flaggan vajandes i bakgrunden. Filmen blev till verklighet och nu är världen räddad från all ondska och undergång. Publiken jublar och ropar efter bildbevis på den döda terroristen!

I brist på dödsbilder så är alla journalister ute och gräver efter snaskigheter, när kommer första läckan? Hur länge kommer soldaten som skjöt huvudpersonen att kunna motstå alla miljoners dollar som väntar i kulisserna hos David Letterman, Larry King och Jay Leno?

Idag läser jag om supervoffen som sniffade upp banditen, det är ingen vanlig knähund. Byrackan kan hoppa från helikoptrar/flygplan, andas med syrgasmasker, söka igenom områden med mörkerkamera, ta emot befallningar via hörsnäcka och har dessutom fått titantänder istället för de medfödda för att kunna bita igenom skyddsvästar. När hundarna sen har gjort sitt så adopteras dom av vanliga familjer. Jag skulle dock tänka efter ganska noga innan jag lämnade titanbettshunden med mina små barn att leka med, men det är ju bara jag och sånt händer ju inte i USA!

Ikväll kommer jag att gå och lägga mig i trygghet om att världen nu är en bättre värld och all ondska numera är ”erased”.

Precis när jag släcker lampan och tror att jag är sådär lagom trött för att kunna somna in så flyger någon tanke förbi vilket gör att jag blir fast i en tankesnurra som bara blir större och större. När jag sitter i möte, koncentrerad och lyssnar på det som sägs ploppar plötsligt tankarna upp igen och stör mig. Tankarna är saker som jag inte vill dela med mig av, jag vet exakt vad jag skulle få för respons, men jag är inte riktigt där, inte villig att höra det sägas eller redo att försvara det. Jag försöker att svepa in saker i fluffiga moln trots att mycket är solklart.

Alla saker och ting flyter som sagt inte riktigt på som det ska. Jobbet är dock en frizon där jag just nu presterar för högtryck, och det går riktigt bra, trots att jag skulle behöva ha fyra händer och öron till som kunde hjälpa mig att få gjort ännu mer. Varje morgon känns dock som en kamp för livet för att ta mig ut ur sängen, den har en enorm dragningskraft på mig just nu och jag vore väldigt tacksam om den kunde släppa taget om mig.

Imorgon är det äntligen fredag, det enda jag behöver för att snart få sovmorgon är att ta mig upp ur sängen en enda dag till.

Ena:
– sekunden så skiner solen på mig och i andra sekunden så är jag mitt i ett mardrömslikt åskväder.
– dagen så äter jag middag klockan fem på eftermiddagen för att nästa dag äta strax före elva på kvällen.
– morgonen så skuttar jag upp ur sängen för att morgonen efter knappt orka öppna ögonen.
– minuten så kommer jag ihåg varenda datum jag har inplanerat i kalendern för att sen komma hem och upptäcka att jag glömt att betala Gotlandsbiljetten.
Varför är inget i min tillvaro organiserat?!

Mina eländiga bänkskivor håller i alla fall på att bli mindre eländiga. Igår vid middagstid var alla tre bänkar lika kladdiga som de varit de senaste månaderna och klockan tio på kvällen så var två av dom skrapade och slipade av en svettig man i bar överkropp. Sen att det såg ut som ett kaos runt omkring med damm i varenda vrå och lunga kommer väl på köpet antar jag. Jag kommer fortfarande ihåg hur det såg ut i söndags när allt var nystädat i alla fall.

I påsk satt jag ute och solade i bikini och i morse så föll det stora vita snöflingor ner på mina utemöbler. Snön hann till och med ligga kvar så länge så att det var vitt ute innan den så småningom förvandlades till slask efter ett par timmar.

Igår rusade jag hem efter jobbet för att ställa mig och rulla köttbullar till ett middagsbesök som uteblev, om köttbullarna blev platta på grund av det eller om det var för att jag tappade sugen vågar jag inte svara på, men tydligen så var dom goda ändå. Jag har blivit kräsen, delikatessköttbullar eller Mamma Scan duger inte åt mig längre, dom är bara smaklösa.

Jag försöker passa på att pusta ut lite den här veckan innan alla händelser drar igång med start nästa vecka. Från och med då så ska jag vara ute på vift stup i kvarten i olika delar av landet. Det kommer att bli hektiskt och jag ser redan nu fram emot en helg i stugan på ön som avkoppling efter att allt är över. Mmm, sommar!

Jag är grym! När jag är så här galet effektiv så är det nästan så att jag tror att jag skulle klara mig själv i all oändlighet.
Jag hann inte ens borsta tänderna i morse innan jag var i gång med pysslet igen. Utemöblerna har skurats, deklarationen är nästan gjord förutom ett mindre hinder som stoppade mig från att skicka iväg den, jag har rensat ännu mer i förrådet, tvättat två tvättar, städat i hela (lilla) huset, försökt borsta bort mossan på gången utanför i omgångar tills borsten släppte från skaftet och jag gav upp och sen blev det en mindre ansträngande bakning av godsaker.

Efter det var jag värd lite avslappning och åkte därför till Kista och byggde upp torgskräcken bland alla människor och skrikande barn. När jag fick nog av oväsendet så blev det en, vad jag trodde, harmonisk film men som visade sig vara en ganska obehaglig och läskig film (Black Swan). Bra var det visserligen men nagelbitande!

Nu tänker jag inte ge mig in på några stora projekt tills imorgon, då det är dags för jobb igen men altanen, ja den är i alla fall redo för besök nu!

Efter att ha fixat på altanen sedan igår kväll så är jag nu helt färdig – som i slut!
Det blev en rekordsnabb tur ut till Ikea i Kurvan igår kväll där jag och syster proppade bilen full med paviljong och astunga solsängar. Paviljongen fick vi plocka ner i smådelar på parkeringen utanför Ikea för att den överhuvudtaget skulle ha en chans att få plats.
Det känns som att det var lättare att montera ihop Ikeaprodukter förr om åren, förhoppningsvis så beror stöket på att kvaliteten blivit bättre, vad vet jag?! Vi höll i alla fall på med tältet tills det var så mörkt att vi inte kunde hitta brickorna till skruvarna som vi tappade på golvet.

I morse gav vi oss på montering av supertunga solsängar och sen proppade vi Saaben tokfull av sopor som jag längtat att bli av med. Trots att vi båda är noviser på att slänga skräp på sopstationen så vill jag påstå att det gick både bra och snabbt!
På Plantagen gick det inte riktigt lika snabbt, det var massor av människor i vägen och det krävdes mycket konsultation för att välja ut de absolut bästa blommorna för min altan.

När bilen var full igen av blommor och jordsäckar åkte vi till Bromma Blocks och lyckades hitta lite kläder som ska fylla Kattis toktomma garderob?! Efter två timmar bland kläder började jag segna ihop. När vi organiserat upp bilarna så satte vi fart mot norrsidan igen och planterade alla blommor innan all energi tog slut. En effektiv dag, vill jag nog säga!