Sök

Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hur tänkte du där?

Författare

Solan

Jag är en kvinna i mina bästa år, skulle jag vilja säga, men ärligt talat så skulle jag vilja dra bort en sisådär sju år för att det skulle stämma helt och hållet. Arbetet har alltid varit min drivkraft, sedan jag var tonåring. Jag älskar att arbeta och har hamnat på bra ställen och kommit långt genom slumpen, eller om man ska vara mindre ödmjuk, tack vare mitt engagemang på arbetet. 2010 träffade jag min groda, som visserligen inte förvandlats till en prins efter första kyssen men som tappert kämpat sig dit. Denna grodprins är också pappa till mina barn, Felix född 2013 och Tuva född 2016. Den här lilla familjen lever i en liten vinterbonad sommarstuga på 58kvm vid vattnet med sin lilla katt Nisse och ett gäng höns och har som största dröm att det där jäkla bygglovet ska gå igenom så att vi får bygga vårt drömhus.

Skumt!

Den här sorgliga blomman står på mitt kontor för att skapa trivsel, man ska tydligen ha såna för att det ska se bra ut. Jag har visserligen skapat trivsel på annat sätt genom att täcka min anslagstavla med fina bilder. Nu sitter dom ju i och för sig på tavlan bakom min rygg, men min kollega mitt emot mig kan i alla fall titta på dom hela tiden.

Nu till det skumma! Den där blå sportflaskan på bilden använder jag till att vattna min sorgliga blomma med och nu inför semestertider så har jag varit duktig på att vattna den så att den ska hålla sommaren ut när jag är borta. Det konstiga i det hela är att jag vattnar och vattnar, men fyller aldrig på flaskan och trots det så är det alltid vatten i flaskan. Jag vet att jag inte har fyllt på flaskan på flera månader, men det är ändå vatten i?!

Har jag en ande i vattenflaskan eller vad är det frågan om? I sånt fall så skickar jag ner flaskan till Afrika direkt!

Åhhhh! Härligt!

Åh, vad jag längtar till i morgon!
Jag längtar inte bara för att det då är dags för semester och för att vi ska ner till den lilla ön och min stuga, utan även för en annan rolig grej som kanske går i lås, men det vet jag först i morgon. Spännande!

(Rött kryss är min lilla, lilla stuga)

Webbkamerakoll!



Jag stalkar min pojkvän! Visserligen så ringer jag först och talar om det, men ändå!

Raindrops keep falling on my head!

11 grader var i morse när jag vaknade! 11 grader den 18:e juli!
När jag kom till jobbet så läste jag dessutom att regnet kan ge mig dödliga sjukdomar och det blev inte bättre av att symptomen huvudvärk och nackstelhet stämde in på mig heller. Så nu kommer jag tydligen dö av regnet också!

Mormor eller tonåring?

Stackars, stackars….barn!
Dessvärre så förstår jag att hon på grund av sjukdomen har många stora problem med människor omkring sig, vi är bara simpla människor som inte vet bättre och förstår allt vi ser. Jag skulle inte heller sälja en barnbiljett till henne om hon steg på min SL-buss och jag är ganska säker på att det inte är henne som killarna i klassen springer och drar i håret!

Vilket hemskt öde!

Hackat som malet!

När jag tänker semester så tänker jag bland annat packning.
Något av det första som kommer upp på min mentala packlista är min hackmaskin! Om ni inte har en sån hemma så måste ni skaffa en! Sedan jag köpte min hackmaskin så har livet i köket förändrats väsentligt till det bättre och jag funderar på att köpa en till då min används så mycket så att den ofta står i diskmaskinen.

Det är slut på tiderna då jag gråtande hackade lök för hand och blockchoklad, nötter och daim behöver inte sprätta iväg i hela köket längre. Den är perfekt!

Ni vet väl var ni ska köpa den?

Födelsedagshelg!

Min tanke i lördags var att åka ut till Vaxholm, sitta på en solig uteservering och äta en god födelsedagsmiddag för kära syster och bara njuta av sommarkvällen.
För att rasta Texas innan middagen så stannade vi längs vägen i skogarna mot Vaxholm och letade svamp. Regnet hann dock ikapp och öste ner över oss när vi fäktades med tusentals mygg och ett stort antal fästingar som kröp på kroppen, burr!
Trots kampen om livet så fick vi ändå ihop en liten mängd kantareller.

Den ”mysiga middagen” blev på en kall och blåsig uteservering på Hamnkrogen i blöta kläder och skor där personalen inte intresserade sig det minsta för oss. Men vad är väl en bal på slottet?!

När vi väl firade syster på riktigt på söndagen så var det definitivt bättre förhållanden i alla fall eftersom vi då satt inomhus hos mamma.

Jag fixade en supergod efterrätt som till och med jag själv imponerades av. Jag gjorde ett par marängbottnar i stora bullformar som vi sen fyllde med jordgubbar och daimgrädde. Det var hur enkelt som helst men galet gott!

Nu är det nedräkning till semester!

Grus i tankarna!

Jag ska absolut hålla utkik efter en mystisk grusbil, men hur ser en sån ut?

Bild från i morse….!

image

image

Morr! (Men hon är så söt!)

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑