Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Egentligen borde jag döpa inlägget till strandhäng 1.3 eller så eftersom det lär bli ett par stycken men det var ungefär så långt min fantasi räckte idag.

Nu förstår jag att några av er säkert kommer att bli förskräckta för bilderna här men för det första, barnhjälm kan man bara glömma, det finns inte, och jag skulle gärna sympatisera med Felix om det inte vore för att man måste åka till polisstationen och fylla i massor med papper när man ska böta för avsaknad av hjälm, som kostar 50kr.

Men jag körde i 20 km/h (utan att överdriva) och Felix fullkomligt älskade att stå där fram och känna vinden i håret!

Första gången vi vaknade ordentligt så var klockan halv sju och efter att Felix fått välling så somnade vi alla om och fick kämpa oss upp nästa gång när klockan ringde halv tio.

Efter frukost så drog vi till en strand längre bort, där family two (när notan ska splittas) hängde.
Vi är egentligen supernöjda med vår folktomma strand men det är trevligt att få vara lite sociala innan dom drar hem, dessutom så fanns det både solstolar och servering på den här stranden.

Så länge som vi var på stranden idag har vi inte varit tidigare, å andra sidan så verkar vårt solskydd fungera bra för ingen av oss har bränt sig i alla fall och än så länge går Felix med på den kletiga proceduren varje morgon så han är lika vit som när han kom.

Behöver jag säga att thailändarna är tokiga i honom, dom tycker nästan han är lika söt som vi tycker. Tack och lov så är han inte förtjust i att främmande människor bär honom för då skulle dom bära runt på honom hela tiden, nu säger han ifrån att han inte vill från början.
Däremot så satt han och lekte med två thaitanter igår på restaurangen, det är som att varenda restaurang har anställda barnpassare.

Till kvällen så surade jag och Kenny efter att vi bråkat så när Felix stökade och bråkade vid middagen så åkte jag hem och la honom och så kom Kenny med familj two.

Felix börjar bli lite svår att gå ut och äta med, han är alldeles för rastlös för att sitta still. Det är lite oroande med tanke på att vi har många, många restaurangbesök kvar.