När jag låste upp dörren hem i fredags så fick jag genast en dålig känsla. Badrumsdörren och städskåpsdörrna stod på vid gavel och min första tanke var att det inte borde se ut så eftersom jag var sist hemifrån. Men med tanke på Kennys fredagstider så tänkte jag att han kanske hade kommit hem innan mig.
Jag tog ett par steg till och tittade in i sovrummet och insåg ganska snabbt att – hur stökig Kenny än må vara ibland så är han inte SÅ stökig.
Alla garderobsdörrar stod öppna och golvet var fullt av utrivna kläder och väskor.

När jag chockat gick vidare in i vardagsrummet så gapade tv-väggen tom, altandörren stod på vid gavel och en katt stod nyfiket och tittade in på mig.

Så för första gången i mitt liv så har jag alltså haft påhälsning hemma. Jag är helt övertygad om att det finns massor av andra hus som skulle vara mer intressanta att gå in i men tjuvarna tyckte tydligen att vårt hus kändes spännande.

Trots att det varit främmande människor och hälsat på hos oss så känner jag mig inte speciellt upprörd eller uppskrämd, det finns värre saker att bli drabbad av än att bli av med materiella ting, men det är klart att det blir massa stök i och med detta.

Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag lagt över mina tusentals bilder från 20 år tillbaka på min externa hårddisk som tjuvarna, tack och lov, lämnat kvar. Hade den varit borta så hade jag varit väldigt ledsen! Bilderna är värda bra mycket mer än alla elektroniska prylar som går att ersätta.
Dessutom så får man vara glad över att det inte var mina nakenbilder som fanns i Kennys stulna dator!

Så varsågod kära tjuvar, nu har jag bekostat ert knarkarliv för ett tag framöver, hoppas ni njuter av det!