Varför är inte alla människor likadana? Varför kan vi inte bara tycka och tänka likadant? Behöver vi komplicera allt genom att vara så unika, speciella och udda figurer? Varför är man exotisk om man inte är som alla andra?

Tänk om alla var som alla andra, man vet att man passar ihop och tycker om samma ost och samma bilmärke. Aldrig skulle man såra någon för att man uttryckt sig fel eller tyckt annorlunda. Behöver vi det komplicerade för att inte bli uttråkade? Det skulle visserligen bli ganska tråkiga middagskonversationer men ingen skulle ju misstycka eftersom alla tycker likadant.

Och hur kommer det sig att vi aldrig är nöjda? Varför har jag stunder då jag känner mig otillräcklig, ful, fet, korkad och äcklig? Varför kan jag inte bara tro att den jag är, är en fantastiskt bra individ? Jag kan massor, jag har goda intentioner och jag är bra!
Jag tänker bara inte som du!