Min första arbetsgivare går nu i graven och dödsorsaken är konkurs!
Jag kommer ihåg min första dag som praktikant, när jag stod utanför butiken i Bromma 1988 och undrade vilken dörr som ledde in till det läskiga när plötsligt den stora stålporten åkte upp framför mig och jag mötte två anställda.

Efter två veckors praktik så hade jag gjort ett så pass bra intryck att de valde att sätta mig i kassan, knappt 15 år gammal.
Jag minns leverantörsträffarna där jag plötsligt blev invigd i festernas värld, alla kära kollegor som blev vänner som tog hand om mig, uppfostrade mig för arbetslivet, gemenskapen vi hade både på jobbet och på fritiden.

Under min tid i gymnasiet så gjorde jag allt för att få gå från skolan och springa till jobbet och dom tog gladeligen emot mig, oavsett om det behövdes personal eller inte. Det var på den tiden då pengarna flödade i företaget.
Jag kommer även ihåg mitt första brutala möte med olojala kollegor, de som stoppade pengar i sin egen ficka och fick lämna vårt fantastiska företag. Jag kunde inte förstå hur dom kunde göra något sånt!

År 1994 så bytte jag butik till Täby. Redan då hade stämningen förändrats, Elgiganten hade precis öppnat sin första butik och vi skrattade åt deras försök att komma in på den svenska marknaden där vi regerade. Vad trodde dom, att dom kunde komma och ta över? Dom skulle inte bli långlivade!

Under vår och höst 1997 så åkte jag runt i södra Sverige och utbildade före detta Ljud & Bild och Axlinspersonal som blivit uppköpta av ONOFF. Det var en fantastisk tid av resor, nya människor och massor med nya intryck.
När den perioden var slut och jag åter satt i Täbybutiken så räckte det inte till längre. I desperation av förändring så skickade jag in en ansökan till personalavdelningen om förflyttning till Göteborg men när väl samtalet kom från personalavdelningen så hade jag redan hunnit tröttna och sagt upp mig, i jakt på något annat som kunde utmana mig.
Min tid på ONOFF var förbi, den gamla fantastiska tiden skulle aldrig komma tillbaka på det här företaget, men minnena av gamla ONOFF finns för alltid kvar, min uppväxt!