Idag fick man minsann hålla i hatten! Redan i morse så gick SMHI ut med en klass 2-varning inför stormen som skulle komma.

Jag drog iväg direkt på morgonen till företagshälsovården och tog ett blodprov för att kolla att min trötthet bara är vårtrötthet och inget annat. Sköterskan som hade hand om den elaka sprutan såg nästan ut som mig! Hon hade likadana byxor och skor som jag valt att ta på mig idag, det var lustigt.

Lagom till lunch så drog jag och min chef iväg från jobbet för att ha ett utvecklingssamtal. Hur invecklade samtalen än må vara så är dom extremt utvecklande, så fyra timmar senare var vi färdigpratade och klara för hemgång.

Trots att jag redan på morgonen hade fått samtal om att min nya dator skulle levereras hem till mig klockan 17 så lyckades jag förtränga det. Jag gick i centrum och kikade lite, handlade på systemet och plockade matvaror på ICA när jag råkade titta på klockan och insåg att det var 30 minuter tills datorn skulle komma och att jag var långt hemifrån.

Stressat så sprang jag mot kassan med den stora shoppingvagnen, betalade och kastade ner varorna i kassen. Väl uppe vid bilen så offrade jag min tiokrona och lät den sitta kvar i vagnen för att spara lite tid. Jag hann nästan hem innan jag glömt bort tiden igen och var på väg att stanna för att kasta tomglas eftersom huvudet hade kopplat bort all tidsuppfattning på den korta vägen hem.

Postmannen och jag möttes utanför min dörr sådär lagom en minut i fem, jag hann!! Sen att jag skulle behövt en datatekniker som kunde fixa installationen är en helt annan sak, nu har jag att göra ett tag framöver.