Det har plötsligt blivit så mycket skönare att ligga kvar i sängen nu de senaste dagarna. Sängen känns inte lika överdrivet stor och kall längre och det gillar jag.
I morse sken solen fram genom de pyttesmå hålen i persiennerna och manade på om att gå upp. När tröttmössan väl vaknade, så var det av sin telefon, som ringer i både tid och otid, då blev det plötsligt väldigt bråttom upp för att dagens aktivitet skulle hinnas med mellan jobbplanerna.
Vi susade upp och slängde i oss frukost. Nu kan till och med han få i sig frukost utan att må dåligt av det, eller så gör han det för min skull för att jag blir glad när han äter, vad vet jag.
En timme senare hade vi hamnat på en skjutbana mitt ute i skogen i Huddinge. Inte helt ovanligt så var jag ensam tjej bland killar och gubbar, denna gång med vapen dessutom. Mr Magnum förklarade lite snabbt vad jag skulle skjuta på och ungefär var duvorna skulle komma ifrån, sen var det dags att ge sig ut på banan tillsammans med ett par andra.
Dom där himla duvorna flög från vänster och höger, upp och ner. Jag ser det som ren tur att jag faktiskt lyckades träffa ett par stycken här och där. Att Dirty Harry träffade det mesta som flög omkring förvånar väl ingen… Två timmar tillbringade vi ute i skogen som riktiga skogsmullar förutom gevären då. Vi lyckades till och med snika till oss korv att grilla och som alltid ute i naturen så smakade det fantastiskt gott.
Med en ömmande axel och trötta armar så åkte vi därifrån för ett snabbt ombyte av bil och kläder för att herr Arbetsnarkoman skulle få jobba en stund. Eftersom jag inte planerat något annat hoppade jag in i den något ostädade lastbilen för att stirra ut honom på jobbet.
Fyra timmar senare så var huset avlastat ute i kylan medans jag suttit inne i full värme i lastbilen och tittat på spektaklet. Återigen så åkte vi hem för ett snabbt ombyte av bil och kläder för att sedan bege oss till Dirty Harrys pappa för intag av middag, troligtvis som hämnd efter min tvångsmatning igår. Trevligt var det i alla fall och maten var enormt god så det kändes inte som något straff! Dygnet har bara ett antal timmar att leka med, alltså var det hög tid att avsluta dagen, vilket vi gjorde!
Lämna en kommentar