Det känns som ren tur att jag vaknade i tid i morse! Första gången klockan ringde så var jag vid medvetande men nästa gång så var jag någon helt annanstans, troligtvis i ett helt annat land.

Med 20 minuter tillgodo rusade jag upp och hann se att det var -24 grader ute vilket fick mig att ta beslutet att ringa en taxi istället för att försöka pålåga igång bilen och förfrysa under tiden.

Fyra minuter innan utsatt tid sprang jag ut till taxin och drog till Arlanda för att möta kaoset och oj, vilket kaos det var! Kön till säkerhetskontrollen gick i dubbla led ända ner till ingången på terminalen och det var definitivt fler än mig som oroade sig för om de skulle hinna med sina plan eller inte. Den ena mer stressad än den andra sprang förbi kön medans alla andra stod och muttrade att dom minsann hade lika bråttom.

Jag hann i alla fall med mitt plan och kom ner till ett snöigt Kalmar där jag hann spendera någon timme innan jag skjutsades vidare till en konferensanläggning på Öland, helt oväntat.

Dagen sprang iväg snabbt som tusan och plötsligt var det dags att åka hem igen. Kalmar flygplats är nog inte den mest spännande flygplatsen att vänta på ett försenat flyg på men till slut kom även jag hem och det var skönt!