I morse vaknade jag tidigt till en tystnad som jag inte hört på två veckor. Inte en endaste tuktuk eller longtailbåt väsnades utanför fönstret. Det kändes konstigt och ovant att vara hemma, ensamt – och mörkt!

Min bil hade riktigt gottat in sig i all snö vilket gjorde att det tog en halv evighetatt få fram den och när jag väl hade fått fram den så undrade jag om den inte gjort sig bäst stillastående ändå eftersom det var löjligt halt ute på gatorna. Efter ett snabbt bilbyte till modell större åkte jag och hämtade mina köksstolar som landat i butiken.Jag hade nog hoppats att dom skulle komma monterade så när dom kom i 3 platta paket så orkade jag inte ens öppna dom väl hemma, det finns en gräns på min energi också och den skulle räcka hela julafton.

Hemma hos mamma så slösade jag dock inte med så mycket krafter till annat än att äta och mysa framför en film. Det höll på att bli katastrof när jag”bara” skulle fixa till bilden på tvn och bilden plötsligt försvann men eftersom jag, konstigt nog, gjort samma misstag förut så kunde jag avhjälpa problemet genom att koppla in en extratv och återställa inställningen igen.

Just nu så ser det ut som att jag klarat julafton i år också även om det för ögonblicket kunde vara snäppet bättre. När jag vaknar imorgon så kan jag kanske låtsas som om den aldrig varit här…