Med tanke på att nattens sömn endast skulle innehålla cirka fem timmar så kan man tycka att jag borde ha sovit under dessa timmar. Det gjorde jag naturligtvis inte, jag vände och vred på mig och svettades och tyckte att klockan likaväl kunde ringa, vilket den aldrig verkade göra.

Kvart i tre så ringde den till slut och eftersom jag knappt sovit så var det ingen större ansträngning att gå upp.

Resan hem var snäppet bättre än dit, vi hade lite bättre plats, men köerna var lika jävliga och även denna gång fick vi sitta och vänta på att få lyfta vilket resulterade i försening.

När jag äntligen fick sätta mig i min bil – min egna underbara bil, så kändes allting lättare, tills jag kom hem, då var jag rastlös igen. Efter att utemöblerna flyttats in i förrådet, uppackningen gjord och tvätten var klar så behövde jag göra något, en ensam lördagkväll i soffan kändes inte alls lockande. Så jag drog till mina vänner och tjattrade med dom ett par timmar vilket var välbehövligt!