Jag längtar till min minisemester nu! Så mycket så att jag har börjat fantisera om den, jag ser mig själv strosa runt i gränderna i Malaga med kjol, flipflops och linne. Jag ser mig sitta på ett café vid havet och dricka kaffe, fast jag egentligen inte ens dricker kaffe, eller kan jag säga att jag inte gör det? Jag har kommit på mig själv med att dricka både en och två koppar under en och samma kväll hos Camilla, så drömbilden kanske inte är helt påhittad.

Jag vill bada i varmt vatten, sola, äta gott, dansa mig svettig bland lättklädda spanjorer, släppa spänningarna, tankarna, kontrollbehovet och bara följa med i musiken, rytmen och leva i nuet. Glömma allt och börja om! En pånyttfödelse! Jag har så mycket vilja men dåligt med startgas. Jag vill ha Mamma Mia! Och jag har nästan inga förväntningar på min semester, inga alls.