Klockan fyra i morse så vaknade jag första gången. Trots att det faktiskt var blå himmel utanför så tyckte jag att det var lite överkurs att gå upp redan då. Bara av att vakna klockan sju, vilket jag gjorde nästa gång, gör att man få en väldans massa timmar som man ska fördriva innan det är dags att sova igen.

Redan vid klockan elva så var jag rastlös igen. Nu är det meningen att jag ska klara av att slappna av så mycket så att jag klarar att vara här ett par dagar, jag vill inte hem!!

Runt lunch så rasade Stephan och Karin in med sina två illbattingar och strax därefter så kom Kattis och Patrik med sin nya lilla buse till hund så då var det full fart igen. Dessutom så hade syster varit snäll och köpt en våtdräkt vilket gjorde att jag kunde ge mig ut ett varv runt ön på wakeboard. Oron över att jag skulle frysa i vattnet gick över rätt snabbt när både ben och armar fick arbeta hårt för att hålla mig över ytan men runt kom jag i alla fall och lyckades fördriva säkert en halvtimme utan massa funderingar på annat skit.

Efter en grillkväll i solnedgången så var jag färdig som människa och lättad över att få krypa in till tystnaden i min stuga.