För två år sedan så fick jag och syster presentkort på Yasuragi/Hasseludden. Spamänniskor som vi är så har vi först nu lyckats ta oss dit, två dagar innan presentkortet gick ut. I och för sig så tog det nästan ett halvår att få boka in oss med de behandlingarna vi ville ha, smidigare bokningssystem kan man leta efter.

Så, igår efter lite eftermiddagsshopping så checkade vi in på anstalten och sa adjö till våra vanliga kläder för att sätta på oss pyjamaskimono och tofflor. Eftersom jag är lite småfrusen (!) så tog jag på mig knästrumpor under kimonon men det var näst intill en dödsfälla att försöka ta sig framåt med en rock som snodde in sig i strumporna hela tiden.

Efter att ha fått en instruktion om hur man tvagar sig så kände jag mig bekväm med att ta hand om min personliga hygien i tvagningsrummet medans Kattis åkte in på scrubbehandling.
Redan efter att jag tvagat en arm så hade jag tröttnat på proceduren och tog snabbduschen istället innan jag slank ner bland stora och hårda, tatuerade HD-snubbar i de varma källorna utomhus (det var mörkt!). Det var faktiskt riktigt schysst att sitta i den varma källan medans snön föll på axlar och huvud.
Lagom till att jag tröttnat på badaktiviteter så var det dags för min scrub.

När klockan väl blev åtta och jag var klar så sprang vi (så fort det gick i de där jäkla morgonrockarna) upp till matsalen. Jag vet inte om det berodde på att vi var trötta och hungriga eller bara på grund av synen av alla gäster sittandes i pyjamas och tofflor på en restaurang som gjorde det men vi bröt salens tystnad med tokskratt och fnitter.

Efter att ha somnat till en kvalitetsfilm med utomjordningar vaknade vi till ett mulet väder utan ett spår av gårdagens snöfall.
Frukosten var riktigt bra men nu hade vi verkligen tröttnat på att springa runt i pyjamas bland folk och såg fram emot den andra och sista behandlingen, infrarödsbehandling.

Jag hade första tiden och stapplade in i ett rum med en solariumliknande apparat där jag fick lägga mig för en 40-minuters avslappning. Efter att ha vridit upp termometern på 95 grader la jag mig tillrätta för att slappna av, vilket jag kunde göra i säkert en kvart, sen var jag hyfsat rastlös och undrade när det skulle börja hända något. Det enda som hände var att jag efter mina 40 minuter var toksvettig, men det kanske hände något nyttigt inuti min kropp, vem vet?!
När Kattis genomgått samma värmepaket så bytte vi äntligen om till riktiga människokläder och checkade ut till verkligheten.
Att vara på spa är schysst men att hitta sin inre ro är det värre med!