Apropå ändrad status som jag pratade om igår eller nåt så hade jag en sån där humörsskiftning i morse då jag ifrågasatte hela min existens. När ångesten kommer så slår den till med både högern och vänstern. Det är som när man var liten och ramlade på rygg, allting snurrar, man tappar luften, tror man ska dö, men man överlever alltid på något finurligt vis.

Dagen blev i alla fall inte ett dugg väntad, precis som vanligt. Min plan på att ligga i gräset och njuta av solen försvann i samma ögonblick som jag slog upp ögonen och tittade ut. Den där stora solen som smhi skröt om låg väl inbäddad i stora, mörka moln. Så, reservplanen blev att söka upp regnet i Karlskoga istället, där vet man i alla fall att det alltid regnar så det blev ingen överraskning när torkarbladen fick börja nöta gummi när jag närmade mig Örebro.

Efter ett spännade race där håret reste sig på armarna och magen levde berg-och-dalbana så gick dagen över till kväll med grillning och skitsnack med regnet forsandes runt omkring! Imorgon är en ny dag, med mer regn! Då ska jag nog inviga min kamoflagefärgade regnponcho och se hur väl kamoflerad jag är bland alla färgglada racehojar och bussar.