Idag, bara andra dagen efter semestern så gick huvudet sönder. Jag satt i ett möte då jag helt plötsligt upptäcker att det simmar runt vita fläckar i mitt synfält. Personerna jag försöker titta och prata med flöt bort i ett stort suddigt område, ganska obehagligt men ändå lite spännande om man bortser från huvudvärken som automatiskt kommer efter migränvarningen.
Torts att jag bara haft migrän ett fåtal gånger under mitt liv så vet jag att den är på väg när jag plötsligt inte kan se, så efter att snabbt ha fått i mig lite schyssta piller och sovit två timmar så slapp jag en riktig attack!

Maj rusar iväg med bestämda steg. Jag kommer att ha varit ledig mer under hela månaden än jag har jobbat, fast det känns tvärtom såklart. Nu är det inte många dagar innan Gotland hägrar med sex bandagar! För mig motsvarar det troligtvis ett halvårs träning på gym! Om bara solgudarna är med oss så kommer dagarna bli precis lika underbara som den nybakade brownien jag fick på Island!