Nu kanske jag har kommit igång med mina promenader igen, det är lite svårt att säga så här i början eftersom jag inte kan kalla tre gånger på en vecka för rutin, men det vore ju bra om det blev en rutin.
Jag gillar verkligen att promenera, så länge jag har musik i öronen, då känns det som att jag skulle kunna traska till Piteå. Fast jag skulle förstås välja att gå söderut istället. Jag har äntligen fått fart på min Ipod nu och blivit förälskad i den, en sån där onaturlig förälskelse som jag ofta får för materiella ting som min bil, motorcykel och mitt nya badrum faktiskt.

Den enda nackdelen med apparaten är att lurarna är gjorda för stora gamla gubböron. I mina öron sitter de definitivt inte fast utan trillar ut hela tiden. Så idag så bytte jag till ett par andra som jag hittade hemma och som såg bättre ut, det var dom inte. Jag gned in den där luren om och om igen i vänster öra tills det kändes som att jag brutit örat…för att den bara skulle trilla ut igen efter ett par sekunder.

Till nästa promenad så ska jag ta fram mina ”över-huvudet-lurar”, då kan jag inte misslyckas och kommer kunna gå så mycket längre! Är någon snäll och hämtar mig om jag råkar gå alldeles för långt?!