Att inte få köra min bil gör mig på dåligt humör. Jag vet att det är barnsligt men jag kan inte hjälpa det för jag vill ha min bil som inte knäpper och stånkar överallt så fort man rör ratten och min musik som jag kan sjunga med till. Kattis skrotbil är trasigare än vanligt och hon får inte sin nya vuxenbil förräns om ett par dagar. Eftersom jag vägrar att ta hennes håriga, (jag underviker att skriva illaluktande, för då blir hon arg) hund i min splitter nya bil så betyder det att jag får åka runt med Peters raggarvolvo, medans han kör runt i min nya, fina älskling. Det känns orättvist!

Efter jobbet åkte jag hem till mamma och väntade in min lilla baby. Under tiden jag väntade så blev jag så uttråkad att jag blev tvungen att baka en sjukt god kladdkaka, fan vad jag är bra på det! Om jag kommer ihåg det så ska jag förgylla dagen för mina arbetskompisar med en bit av kakan (allt hänger på mitt minne här, så klandra mig inte om jag misslyckas). Nu när jag återfått min fina bil så känns det så mycket bättre (eller var det kladdkakans förtjänst tro?!).

Nu är det en ynka liten dag kvar tills jag har semester. Då ska jag försvinna!