Dagen flög iväg med massa förberedelser inför en kursstart i slutet av april och intervjuer med eventuellt framtida ledare. Plötsligt var det dags att rusa iväg för mitt första yogapass, ever! Det var jag, Kattis, en annan tjej och instruktören som för övrigt började lektionen med att tända levande ljus och släcka ner för avslappning.

När vi började med att sitta ner med benen i kors, händerna i yogastyle och blundade för att koncentrera oss på andningen kände jag ett starkt motstånd till passet. Jag vill ju träna!

Jag erkänner villigt att det kändes skitfjantigt hela grejen och var noga med att inte titta på Kattis eftersom jag troligtvis hade fallit in i något tonårsliknande fnitter som man ofta gjorde på jympalektionerna i skolan.

När vi sedan började med övningar som stående hunden, krigaren och kobran så försvann alla fnitterkänslor och jag hade fullt upp med att peppa kroppen att orka. Det var galet tungt för axlarna speciellt.

Hem, äta och in i styrelsemöte. Tiden går fort när man har roligt!