Sol, sol, strålande sol! Dalarna visade upp sin bästa sida imorse när det var dags att vakna. Blå himmel, ett par minusgrader och sol förstås. Efter frukosten bestämde vi oss för att fajtas med skridskorna igen. Snön hade frusit på under natten så det var många ofrivilliga hopp och skutt på den redan vingliga färden.

Efter turen så fick vi naturligtvis varm choklad serverad när vi satt och återhämtade oss i den gassande solen (jag är faktiskt röd om kinderna fortfarande).

För att Kattis inte ska få vänja sig vid att få sova med mig varje kväll (eller av någon annan anledning) så packade vi ihop efter lunch och åkte hemåt till våra egna sängar.

När jag kom till pappa så packade jag ur alla väskor och påsar (var kommer allt ifrån?) in i min gula älskling och skulle bara flytta den från uppfarten när jag insåg att det var kört. På min bil använder man inte handbromsen, den är bara för syns skull och ska endast användas en gång per år – vid besiktning.

Jag hade visst glömt att tala om det för pappa för han hade dragit åt den ordentligt, vilket i sin tur gjorde att jag inte kom ur fläcken när jag försökte backa ner från parkeringen. Bromsklossarna var som fastklistrade på oket! Utan verktyg eller energi att leta upp några så stuvade jag tillbaka packningen i pappas bil och åkte hem.