Runt halv ett så tyckte jag att det var dags att gå hem. Tänk om man kunde göra det varje dag…vad lite det skulle bli gjort då.

Eftersom alla tidningar och tv-reportrar varnat för helgens oväder så lånade jag och Kattis den stora bilen. Man sitter som en gud i sätena, kör med fyrhjulsdrift, befinner sig en meter högre än alla andra och betalar tredubbelt så mycket för bensinförbrukningen. Fantastiskt! Jag kan nästan svära på att jag ser bensinmätaren röra sig neråt när jag trampar gasen i botten, ett under för en redan mager plånbok.

Ju längre från Stockholm vi kom desto grönare blev det utanför, väl i Dalarna så var det inte en snögnutta förutom på sjön som var snötäckt.

Inom en halvtimme så hade jag, Kattis och mamma rykt ihop i vanlig ordning och Kattis var på väg ut genom dörren för att åka hem igen. Efter att vi hade andats ut på olika håll så beslöt vi oss för att gå vidare med kvällen och umgås som normala människor gör och det lyckades vi bra med.

Det känns som att den här helgen lätt kan orsaka ett par kilos övervikt med tanke på hur mycket godsaker mamma har inhandlat. Jag ska försöka att ge mig ut på en riktigt lång upptäcksfärd imorgon, kanske leta lodjur, bävrar eller något annat skumt djur som man får leta länge efter att hitta (kan jämföras med åsnan och moroten).