Igår raggade jag! Det var första gången på…..ja, har jag raggat förut?! Jag är en typisk panelhöna som inväntar rätt person och slår till när han bröstat upp sig, rest tuppkammen och krossat alla kycklingar. (Det var en liknelse som jag bara inte kunde låta bli att skriva, sen om den var bra eller inte är egentligen strunt samma i mitt tycke).

Om man ska översätta det till svenska så betyder det att en kille ska ragga på mig, och om han ÄR rätt så kan jag tänka mig att gå vidare med personen.

När jag var yngre så fanns det alltid många bra tuppar att välja på, idag så har dom antingen tappat skruden, är på utdöende eller upptagna av andra hönor.

När man slutligen dyker på en tupp som förvirrat sig bort från hönshuset så bör man alltså slå till. Jag är som person väldigt rastlös, det ska hända saker runt omkring mig och just i det här fallet så gjorde det inte det.

Igår så tröttnade jag på det och provade en ny variant, JAG talade om att jag var ”the chickenshit” för honom.

Det gick inte hem! Vad är det för fel på människan? Jag förstår ingenting.

Här slänger man guldkorn och han plockar inte upp dom. Jag ska ta reda på när han fyller år, för han är i sjukt behov av en realitycheck.

(Var köper man dom billigast?)