Min syster och jag har jätteroligt ihop. Vi har samma elaka humor, pratar likadant (säger ofta samma saker i munnen på varandra) och folk brukar uppleva oss som ganska glada över lag.

Visserligen så skiljer det sig en hel del på vårat humör där min syster verkar ha fått den största biten. Det tar ett tag innan jag blir arg, men sen är jag arg…länge. Hon är precis tvärtom, blir jättearg på en gång och släpper det snabbt.

Det första vi får höra när vi berättar att vi är syskon är: -har brevbäraren varit i farten?
Så nej, vi är inte lika till utseendet.

Det finns delar som hon fick som jag saknar ibland. En av dom är hennes förmåga att plocka på sig självförtroendemasken bland pojkar. En annan är förmågan att fullkomligt dra killar till sig. I och för sig så har jag svårt att hantera den sortens uppmärksamhet eftersom jag envisas med att vara så blyg bland killar jag är intresserad av. Nu händer det inte så ofta att jag träffar någon som intresserar mig men när det händer så vore det bra med lite andra egenskaper.

Syster yster är en killmagnet! När hon ler så kommer dom till henne som getingar till honung.
Om jag stått och pratat med någon som jag tror är lite intresserad så blir jag hyfsat snopen när han sedan ber om min systers nummer. Va fan!

Fungerar jag som någon jävla hallick eller? Jag värmer upp dom och hon tar med dom hem, inte bokstavligt talat då.
Är jag hennes fula kompis? Den där som alla har för att man själv ska verka mycket snyggare?

Nej, jag ska bli en feeder och mata henne med choklad dagarna i ända så att hon blir tjock. Fast det värsta är att jag tror det kvittar i slutändan. Har man Det, så har man.