Nu har jag landat igen! Adrenalinvågen jag surfade på igår har mojnat och lämnat efter sig ett värkande paket.

Igår på vägen hem så rindge mamma precis när vi närmade oss Västerås och fick oss att svänga av till Ludvika mot deras stuga istället. I morse när jag vaknade kändes de 20 milen extra inte helt motiverade, men jag sov gott i sängen på landet i alla fall.

Min bror skulle komma och hjälpa mig att lasta ur och backa in hela ekipaget på tomten, men innan han kom dit så kom grannen och erbjöd sig istället.

Nu är ju jag en tjej (kvinna?!) som gärna vill kunna allt själv, men när man är trött och sliten och folk kommer och erbjuder sig bara sådär så kan jag ju inte bara tacka nej. På bankörningarna så blir det ofta att man måste be om hjälp, eller inte be kanske men ta emot. Även om jag kunde lära mig vissa bitar så har jag fysiken mot mig när det handlar om att lasta motorcyklar och sånt, det stör mig lite.

Även denna gång så är jag supersugen på att genast boka upp mig på nya körningar, men eftersom jag ska kliva på min nya tjänst när som helst så vet jag inte om det verkar så klokt att börja med att be om ledigt.