Nu drar vi mot Koh Tao!
Förlåt för att jag säger det här när ni där hemma precis kämpat er genom en mörk och tråkig novembermånad, men vi är trötta på det här stället nu.
Vi är alltså inte trötta på att semestra i Thailand men en vecka på just det här hotellet, eller snarare vart det är beläget, är vi trötta på.
Hotellet är fint och bra men vi är mitt i ingenstans och det är okej för ett par dagar men nu räcker det.
På dagarna badar vi tills vi får russinhud och så badar vi lite till, det som saknas där är det kristallklara vattnet som hör Thailand till.
Det är på kvällarna det blir tråkigt, när vi måste gå till hotellrestaurangen och äta dyrt för små portioner.
Det positiva är att vi checkar ut på måndag och drar vidare till Koh Tao. Kenny har så höga förhoppningar på den ön att det nästan är läskigt. Jag hoppas att den kommer att motsvara våra förväntningar.
Vid vissa stunder på dagen så ser allt extra fint ut, som i morse, då såg det ut så här. Vackert!
Kenny var lite småseg efter att han varit uppe på toa ett par gånger i natt men kom igång bra efter frukosten igen.
Vi tog dock en slödag vid stranden och poolen vilket var väldigt skönt.
Felix är ett riktigt badmonster. Han vill gärna leka medan han badar, som till exempel slänga i massa stenar i poolen som sedan papput får dyka efter.
Även idag så var det molnigt men både jag och Kenny var lagom röda ändå till kvällen.
Som ni märker så är det ganska stora problem med att ta sig in på bloggen nu för tiden och det passar inte alls tidsmässigt, så här på semestern.
Men om sidan nu tänker krångla tills jag får ett nervsammanbrott så har jag förberett min gamla blogg för en eventuell återupplivning.
Igår efter frukost så somnade Felix ganska omgående vilket gjorde att jag fick fri tid i solstolen med min bok och Kenny åkte iväg på egen hand på upptäcksfärd.
I Mae Phim så hade vi ju sol varje dag men här på ön så har det varit lite disigt till och från vilket gör att man inte svettas ihjäl och gör också att man kan ligga och läsa utan solglasögon OCH bli brun samtidigt (jaja, röd till att börja med då). Nu har jag varit med om tillräckligt många disiga dagar utomlands så jag vet att smörja in mig ändå för oj vad solen tar även fast den inte syns.
Kenny kom tre minuter efter att Felix hade vaknat och då drog vi iväg med moppen för att äta och för att titta på ön.
Jag var säker på att vi passerat en hyfsat stor by på väg till hotellet i taxin häromdagen men vi åkte på moppen så långt vi orkade utan att hitta något intressant och stannade till slut vid en strand för att vila rumporna.
Jag har varit på Koh Samui en gång tidigare för kanske 15 år sedan och jag tror att vi klev av moppen där, precis på det enda stället som jag har något minne ifrån.
När jag var där sist så var vi på något slags zoo med massor av stackars djur som absolut inte borde behöva tillbringa sina dagar instängda på ett sånt hemskt ställe. Rundturen där avslutades med en nerdrogad tiger som man kunde ta en bild med.
Efter den trippen så bestämde jag mig för att aldrig mer gå på zoo i Thailand.
Igår hamnade vi alltså på stranden bredvid det här zoot.
Stranden var i alla fall perfekt för en liten Felix. Den var väldigt långgrund och Felix tyckte det var fantastiskt roligt att kunna gå runt och bada själv.
När jag stod på stranden och tog kort så kom en thailändare förbi med sin vattenbuffel som också fick bada.
Om ni förresten undrat varför Felix haft en blå bula på alla bilder så är det från avresedagen hemma i Stockholm. Han bestämde sig på morgonen för att klättra upp på ena resväskan för att nå till någonting på köksbänken men sen blev han baktung och lyckades till slut landa på pannan.
Ifall ni undrade alltså. Snart borde den dock vara ett minne blott (även fast han försökte fylla på den genom att springa in i en bordskant på hotellrummet).
Så här sover Felix! Kenny tog kort på oss när vi sov och det här är det ultimata beviset på att Felix tar plats, min plats!
Vi tog moppen igår och begav oss ut på upptäcksfärd. Vi åkte längs hela Västra sidan av ön och tittade hur det såg ut.
Av någon anledning så har jag föreställt mig att den här ön skulle vara superfin med vita, fantastiska stränder, men så är det inte. Kanske har vi letat på fel ställen, men än så länge så har ingen strand varit finare än den i Mae Phim.
Vi stannade till vid en lokal marknad där stånden vällde över av fisk, skaldjur, grönsaker, frukt och tusen andra saker.
Jag har sagt att jag ska leva på vattenmelonshake under hela semestern men jag har slarvat en hel del så jag köpte naturligtvis en sån på marknaden till Felix stora förtjusning.
Att få i honom vätska är inte speciellt svårt och skulle han mot förmodan dricka lite lite vatten så sveper han utan problem upp ett glas med juice om han får chansen.
Varje gång vi stannar och kliver av moppen så får Felix ett utbrott, han vill inte gå av, han vill åka moppe!!
Det är ett jäkla humör på den där lilla filuren.
Lunchhaket vi stannade vid stod på pålar i havet så när vi väntade på mat så tog killarna ett lunchdopp. Borde vi inte ha så i Sverige också? Lunch med dopp!
Dom här killingarna var alldeles för söta för att bara åka förbi. Någon gång så ska jag nog ha ett par egna.
Till kvällen så hamnade vi på ett liten restaurang nära hotellet som en belgisk kille drev. Vi beställde in ett kilo räkor och njöt av stillheten och tanken på att få äta middag ifred eftersom Felix äntligen beslutat sig för att sova, men det är som att han har full koll på vad vi gör för precis då maten dukades upp så slogs ögonlocken upp.
I samma ögonblick som solen gått ner så kom myggen och vi packade ihop oss och gick hem i mörkret. Det är tur att vi har lite lampor på barnvagnen.
Åh vilken underbart skön natt det blev, alla tre sov som stockar!
Efter att vi hivat i oss frukost så rymde vi från stadskaoset i en taxi.
Vi åkte så långt söderut vi kunde och checkade in på ett hotell vi hittat på hotels.com som såg fint ut.
Rummet var fint och låg precis vid poolen och för en vecka så blev det cirka 500kr per natt.
Två minuter efter att vi checkat in i rummet så låg vi i poolen, överlyckliga över att få lite svalka.
När vi skulle äta lunch började vi dock inte var pengarna skulle gå kommande vecka. Maten på den enda restaurangen var inte alls billig! Ja, jämfört med Thailandpriser alltså.
Det blir till att åka iväg och äta.
När Felix (och Kenny) till slut somnade efter maten så fick jag egen tid i solstolen utanför rummet! Vårt rum är det första vid poolen på höger sida efter den gula skylten.
På min lilla underbara rast så tog jag fram en bok, en sån som jag hann läsa förr i tiden.
Nu hann jag bara ett par sidor innan jag också blev trött men jag hann i alla fall njuta av upplevelsen.
Den enda nackdelen med hotellet är att havet var lite tråkigt, det var inte så klart vatten och så fräscht så i värsta fall så blir det bara poolhäng en vecka framöver, vi får kämpa men vi ska nog klara det.
Till kvällen så åkte vi in till byn och åt billig och kanongod mat.
Solans tankar - en fortsättning på VARFÖR? 
Senaste kommentarer