Sök

Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Hur tänkte du där?

Kategori

Vardag

Morgonpigga sluskar!

Föds grovarbetare (för att dra alla över en kam) med en slemmig gen eller är det något de utvecklar över tid? I morse när jag nyvaken kom ut ur porten så stod fem gubbar och stirrade på mig när jag hastade förbi. Jag är definitivit inte redo att bli stirrad på klockan 7 på morgonen (jag tror inte att jag någonsin är redo att stirras ut) och dessa gubbar ska jag dessutom ha i min lägenhet, I MIN LÄGENHET! Hade dom bara sagt ”hej” eller ”god morgon” så hade dom kommit undan med det, men det kom inte ett ljud ur deras grottmänniskomunnar.
Det blir till att jobba långa dagar för att slippa stöta på dom när man kommer hem.

Jag har fått klagomål på att jag bloggar dåligt…och ja…det kan jag väl hålla med om men det händer ju inte så mycket å andra sidan, eller jo…det händer saker precis hela tiden men antingen så vill jag inte dela med mig eller så är det inte tillräckligt intressant för att lägga upp. Dessutom så är det dåligt med feedback i gästboken så ni får allt ta på er en del av skulden också!

Igår fick jag i alla fall komma ut en tur på motorcykel, visserligen som bönpallsbitch men det var hur schysst som helst. Vi åkte till Jockes olycksplats och hälsade på. Någon vänlig själ hade varit där och tänt ett ljus i mörkret som la sig lagom till vi kom.
Den där lilla gubben har en fantastisk förmåga att dyka upp väldigt ofta i tankarna.

69 dagar kvar!

Cash is king!

Jag tror nästan att det är någon som skämtar med mig nu. Jag har ju berättat om mina kortproblem och konsten att försöka komma åt mina pengar som sitter fast på ett konto med ett kort som är sönderklippt.

Igår tog jag med mitt gamla, gamla bankomatkort från Nordea för att ta ut pengar så att jag klarar mig till mitt nya Icakort kommer. Döm om min förvåning när bankomaten helt enkelt slukade kortet med ett kort meddelande som löd: kortet behålls!

Hallå! Vad är det frågan om? Ja, jag vet att kortet är supergammalt och inte har ett chip och såna moderna saker….men, då får väl banken skicka ut ett nytt kort då?! Någon måste ha kastat en ekonomisk förbannelse över mig!

Till havs på äventyr!

Jahapp, så har man varit på kryssning då. Det var ungefär lika illa som jag föreställt mig. Redan när vi skulle gå på båten så kändes det som att alla scannade av passagerarna för att ta sikte på vem som skulle följa med till vilken hytt senare på kvällen.

Sällskapet var i alla fall mycket trevligt, det var skönt att få hänga med tjejerna och socialisera lite. När vi sedan gick upp på dansgolvet, där vi skulle tillbringa resten av kvällen så hittade vi precis alla drägg som fanns att tillgå.

Vad är det med er killar? Hur vore det med en kurs i raggningsteknik? Det funkar inte gnida sig mot tjejerna och ”råka” ta på dom. Grottmänniskor är helt omodernt och kommer aldrig att bli hett igen! Hela kvällen hade vi en ring av olika stadium av dregg runt oss. När dreggen sedan stötte på rivaler så blev det naturligtvis handgemäng. Mitt i detta slagsmål så hamnade vi, och blev totalt genomdränkta i öl, som för övrigt luktar så fantastiskt gott när man har den i hår och på kläder.

Fördelen med att befinna sig bland dregg är att man själv kan rucka på sitt beteende, och jag tog tillfället i akt att få leva ut mina agressioner mot sluskarna. Så….det flög folk lite hit och dit igår kväll när jag tyckte att de kom för nära och eftersom ingen kom tillbaka för att opponera sig så fortsatte jag att ”flytta” på dom.

Vid tre på morgonen så var det bara jag och Kattis som höll fanan i topp, men när sista låten spelats och paniken lös i ögonen på de som inte fått sin kvällsunderhållning så drog vi illa kvickt till hytten för ett par timmars sömn.

Eftersom många tror att 24-timmars faktiskt betyder att man måste vara full i 24 timmar så höll vi oss till större delen av dagen inne i hytten och tog igen lite sömn. Som bonus för den här fylleresan har jag dessutom fått 2 gratisbiljetter till ännu en kryssning, är det inte lite ironiskt?!

Nu är det klippt!

Time delay deleted, new posting is 19.4827584:

Det här blir ännu en blogg om mitt förvirrade sinnestillstånd, ni som vet hur jag fungerar inser ju hur illa det är ställt med mig.
Häromdagen så irriterade jag mig ju över att mitt Icakort slutat fungera eftersom giltighetstiden gått ut och irritationen har ju inte släppt eftersom jag inte fått något nytt kort.

Idag kom jag i alla fall ihåg att ringa till deras kundtjänst för att morra lite på dom för deras slarv. När jag pratade med tjejen så sa hon att de skickat ut ett kort i september, men som hon skulle spärra eftersom jag inte fått det. I samma sekund som jag lägger på luren så får jag en bild av att jag sett kortet ligga på diskbänken. Återigen så rotar jag igenom plånboken och hittar skamset mitt nya kort. För att förhindra att de spärrar kortet så ringer jag till kundtjänst igen för att se om jag kan hindra dom från att spärra det. När jag sitter i luren och väntar på att hon ska se om det går så tänker jag; hmm, mitt gamla kort behöver jag ju inte längre, så jag klipper det.
När hon kommer tillbaka igen så frågar hon mig direkt; har du kvar ditt gamla kort?
Så, jag var alltså alldeles för ivrig såklart….hon kunde ha ordnat att jag kunde ha använt mitt gamla kort om jag inte förstört det, dessutom så var det för sent att ta bort spärren på det nya också. Ja….så..no money for me.

Jag känner en båt!

Jag är nästan säker på att det var måndag igår…så hur kommer det sig att det är fredag imorgon?

När vi ändå är inne på ”hur-kommer-det-sig”-temat…. så hur kommer det sig att jag tackat ja till att åka på kryssning imorgon? Min största dröm just nu att sitta hemma i soffan och ha det välstädat runt mig och inte behöva göra någonting, ingenting alls alltså! Vissserligen så sitter jag ju i soffan nu, men jag måste packa ner lite kläder, måste bestämma vilka kläder jag ska packa ner, diska och dessutom se om jag får en varm eller kall dusch ikväll. Egentligen borde jag kolla mitt konto också för att se vad jag har råd att göra av med imorgon, men det verkar så deprimerande så jag kör nog tills det inte går längre istället.

Jag brukar försöker sprida ut mitt lilla månadsbidrag på flera kort, så igår när jag skulle betala min nya revolutionerade väckarklocka med inbyggd sol, via nätet så fick jag beskedet att kortets giltighetstid minsann hade gått ut. Det tycker jag var ruttet! Nu har jag satt in pengar på kortet och kommer inte åt dom för att banken är för slöa för att skicka ut nya kort i tid!

Istiden är här! Fly medans ni kan!

Jag känner en irritation ligga och gro i kroppen! Det är som ett eksem som sprider sig bland hjärnans alla celler och retar upp en efter en för att sedan gadda ihop dom till en mobb – mot mig! Den går i vågor, igår var den på sin absoluta topp! Men, så fort jag kom hem och satte på mig hjälmen så fick jag annat att tänka på…..hur kallt det var ute!
Jag och Josefine drog ut mot Värmdö och sniglade oss fram mellan eftermiddagsrusningen i gassande sol (som inte värmde). Cafeet vi skulle stanna vid hade klappat ihop, jag förstår inte alls varför?!

På färjan över till Vaxholm så satt vi helt okoncentrerade och tjattrade för fullt tills färjan krängde till ordentligt och höll på att kasta omkull både oss och hojarna, mitt hjärta slog väldigt fort då och en bra stund efteråt. Jag var helt övertygad om att jag skulle drutta omkull på färjegolvet precis framför alla bilar, men….så blev det inte.

Efter en snabb fika i Vaxholm så drog vi oss långsamt hemåt, det blev en mycket kall resa. Kroppen frös nästan till is och fingrarna fick man räta ut en och en efteråt, ett bättre underhåll för min förkylning går nog inte att få. Men! Att överhuvudtaget kunna komma ut och köra i slutet av september är ju ändå värt hur mycket som helst och när man dessutom har trevligt sällskap så blir det ju toppen!

Essteeseesee på Mantorp!

Fan, vad jag blir trött och irriterad på mitt nya nattliga beteende! Nu börjar jag snart själv tro på att något dåligt ska hända! Varenda natt så håller jag på att trilla ur sängen av mina hastiga och häftiga (inte på det coola sättet) ryckningar. Jag har fastnat i en mc-kraschdröm som jag inte kan ta mig ur! Jag skulle inte klassa den som en mardröm, det är inte sådär feberläskigt eller skrämmande på det sättet men det är sjukt obehagligt att krascha om och om igen, natt efter natt! I natt så var det rent bedrövligt hur många gånger jag härjade fram och tillbaka i sängen, visserligen så somnade jag barnsligt tidigt, så kroppen blev väl extra rastlös mot morgonen kan jag tänka mig.

Klockan åtta i morse så tog jag i alla fall min för närvarande ryckfria kropp och åkte ner till Mantorp för att titta på STCC! Det ingick förvisso inte i mina planer att jag skulle behöva köa i 30 minuter för att hämta ut min biljett och att både vip-parkeringen och vår läktare skulle ligga sååå långt bort från depån, men…man kan inte få allt. Det var en helt molnfri dag och väldigt varmt när vinden inte tog tag i en så bara det var ett stort plus.

Resan hem var lite av ett mörker, köerna började redan ut från Mantorp. Bara kön ut ur området fick mig att svettas ymnigt med tanke på att just tanken i princip var tom. Men, utan att behöva knuffas så körde jag på (etanol)ångorna in på macken och fyllde på med raketbränsle.
Det var dock helt i onödan eftersom kön långsamt ringlade sig mot Stockholm. Det tog ungefär en och en halv timme längre hem än vad det gjorde dit, jag blir tokig på att köa!!

När jag väl kom till civilisationen igen så åkte jag in på McD´s drive in för att snabbt få mat när jag kom hem…..men jag kunde lika väl ha lagat en stormiddag hemma för det tog en halvtimme från start till mål! Varför har dom inga smitvägar från McD? Har man väl ställt sig i drive in-kön så är man körd! Men, jag hämnades! Jag knöt näven i fickan JÄTTEHÅRT!

It’s a rich man’s world!

Idag är det löning, grattis till mig! Den här långa månadens väntan har varit som att vänta på sin mens när man går runt och är rädd för att man blivit gravid (har jag hört, har aldrig hänt mig naturligtvis), det är bara att ge upp liksom, den kommer inte. Men….idag hände det! (Lönen, alltså).

Det är nästan som julafton, förutom att man inte behöver köpa julklappar till folk, fast på ett sätt så måste man ju det, staten och alla andra snikna företag ska ju ha sina klappar 12 månader om året! De har julafton varje månad, så otroligt orättvist (men så otroligt skönt att julen bara inträffar en gång per år)!

Jag är inte lika snål som staten så jag skulle nöja mig med att slippa betala skatt varannan månad, vad rik jag skulle vara! Eller skulle man det? Ju mer lönen höjs desto större blir utgifterna, tänk om man kunde ha stannat kvar på den nivån där man höll sig till räkningar på ett par tusen kronor per månad, DÅ skulle jag leva riktigt gott nu. Men….jag skulle förstås shoppa mer kläder och strunt…och då skulle jag behöva fler garderober och eftersom det inte får plats i min lägenhet så skulle jag ju bli tvungen att köpa en större lägenhet, eller ett mindre hus. Nej, det går nog inte att tjäna massor av pengar utan att göra av med mer….så kontentan borde alltså bli att det är lika bra att jag inte tjänar massor av pengar…! Eller?!

Mörkerseende i höstsolen!

Mörkret drar i mig nu! Långa, kalla tentakler slingrar sig runt min bleka kropp och försöker dra mig neråt mot helvetet, även kallat vintern. Om jag sover på nätterna så sover jag så djupt att det är näst intill omöjligt att vakna på morgonen, det är som att jag måste orientera mig i min omgivning varje morgon. Var är jag? Vad är det som låter? Varför ska jag gå upp nu? Var ska jag? Till 99% så är jag hemma, telefonen låter och jag ska till jobbet…..men ändå så måste jag gå igenom samma procedur vareviga vardagmorgon.

Jag sätter numera båda telefonernas larm plus att jag i morse ställde tv´n så att den ska gå igång också, nu ska det inte gå att sova! Härom natten så hade jag problem åt andra hållet, då vaknade jag istället stup i kvarten av mina egna cp-ryck. Vad är det som framkallar rycken(förutom det uppenbara skälet då)? Det är ju uppenbarligen något jag försöker undvika i drömmen.

Sist jag hade såna ryck var den 23:e juni när jag drömde att jag körde hoj och inte klarade av att ta en kurva, då vaknade jag med ett häftigt ryck varje gång jag kraschade och det var ett antal gånger under den natten. Fyra dagar senare så gjorde Jocke just samma sak, fast i verkligheten, men han vaknade inte. Hoppas att jag inte besitter några klärvoajanta egenskaper.

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑