Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Idag, bara andra dagen efter semestern så gick huvudet sönder. Jag satt i ett möte då jag helt plötsligt upptäcker att det simmar runt vita fläckar i mitt synfält. Personerna jag försöker titta och prata med flöt bort i ett stort suddigt område, ganska obehagligt men ändå lite spännande om man bortser från huvudvärken som automatiskt kommer efter migränvarningen.
Torts att jag bara haft migrän ett fåtal gånger under mitt liv så vet jag att den är på väg när jag plötsligt inte kan se, så efter att snabbt ha fått i mig lite schyssta piller och sovit två timmar så slapp jag en riktig attack!

Maj rusar iväg med bestämda steg. Jag kommer att ha varit ledig mer under hela månaden än jag har jobbat, fast det känns tvärtom såklart. Nu är det inte många dagar innan Gotland hägrar med sex bandagar! För mig motsvarar det troligtvis ett halvårs träning på gym! Om bara solgudarna är med oss så kommer dagarna bli precis lika underbara som den nybakade brownien jag fick på Island!

Semester! Ett mycket välsmakande ord! Jag tror mitt liv går ut på att jobba för att kunna ha semester!
Vi kom till all-inclusiveparadiset, perfekt för den som inte orkar bestämma vad man ska äta och vilken restaurang man ska välja. Undergång för alla, såväl smygalkisar som proffsalkisar. Knappt har man gnuggat sömnen ur ögonen innan man möts av något fyllo som sover ruset av sig eller precis har påbörjat dagens fylla.
Avundsjukan sprider sig som fräknar på min näsa, inte för alkoholhalten utan för att de får en sån sjukt schysst bränna av att ligga avtuppade i solstolarna hela dagarna.

Den enda nackdelen som jag kan se med att resa inom Europa är att man inte är tillräckligt långt borta från myggen. Visserligen så har inte en enda mygga vågat sig på att bita mig hittills, men stackars mamma som ligger en halvmeter ifrån mig om nätterna är helt sönderbiten. Inte ens mitt blod duger till någon nytta!

Men, lite sol på det här så är jag nöjd i flera dagar!

Så kom dagen, dagen då veckans mörka moln skingrades och allt bara blev så där bra igen!

Dagen gick åt till goda vänner och massor av motorcykelkörning, på hög nivå. Åh, vad det var spännande! Jag är så glad!

Så, nu tar jag mitt goda humör och drar på semester! Puss på er!

Igår var jag på varuhuschefsmöte i fashionabla Barkarby! Vi hade hyrt in Thomas Järvheden som underhållning för kvällen och bett honom att vara grov….och det var han.

Jag skulle vilja vara komiker! Tänk att faktiskt få säga alla de saker man tänker på och sedan skylla ifrån sig med att man är komiker. Tanken att inför stor publik få häckla någon man verkligen inte gillar och sedan bli belönad med applåder för sitt utfall lockar mig.

Fast å andra sidan så är jag lite som en Golden Retriever, det är inte många människor jag verkligen inte gillar.
Jag är som vilken knähund som helst som springer runt och viftar på svansen i god tro, och skulle någon trampa på min svans så springer jag in i ett hörn för mig själv och gnyr lite, för inte tappa ansiktet. Jag önskar att jag kunde skälla och bita till istället, ordentligt! Sätta tänderna djupt ner i köttet och bara ruska om!

Hörde jag någon nämna godis? Dags att dra! Voff!

Aftonbladet:
Madeleine såg brorsan tävla!

Sverige har fått en motorprinsessa. I fredags var Madeleine med när hennes bror tävlade i racing.
Strax innan tävlingen var prinsessan med och följde förberedelserna. En bil av märket Camaro väckte nyfikenhet hos prinsessan som frågade Carl Philip om det är en sådan han kör.
– Nej jag åker Porsche Carrera, svarade prinsen.

Hahaha! Ja jösses, vilken motorprinsessa vi har fått!

Hur kan man få bli servitör på ett fint ställe om man inte fattar vad gästerna säger? Räcker det med att man har ett fint påbrå (från Östermalm) och ser bra ut? För mig räcker det inte!
Efter en dag i sommarhettan på Mantorp så hann jag knapt mer än att komma innanför dörren till hemmet innan det var dags att dra ut för middag.

Vi hamnade på Josefina på Djurgården där det kostade pengar bara att titta på menyn. Jag hade egentligen bara en avsikt med kvällen och det var att socialisera lite med vänner, ta en (ja, en) drink och sedan däcka i sängen.
Två av tre gick bra. När unge herr Östermalmare kom och skulle ta min beställning så undrade jag lite var jag hamnat. Jag bad om en Martini med fruktsoda, inte någon beställning där det krävdes en hjärnkirurg.

Unge Herr Ö återkom efter några minuter:
Ö: – Var det en frappé du ville ha? (Tänk på uttalet)
S: – Öh va?
Ö: – Ville du ha en frappe med frukt?
S: – Eh, jag vet inte vad du pratar om, jag vill ha en Martini med fruktsoda.

Östermalm lufsar helt ovetandes bort till baren igen och återkommer med ett välfyllt glas med Martini.

S: – Eh, är det verkligen fruktsoda i den här?
Ö: – Fruktsoda? Skulle du ha det i Martinin?
S: – ”Högljudd suck”, ja?
Ö: – Jahaaaaaaa, är det okej om jag häller lite fruktsoda i den där? (Tänk nasalt)
S: – Duh, ja…det är ju liksom det jag ber om.

Efter en ganska taskig middag för 250kr så tröttnade jag helt på servitören när han sedan kom och städade bort min drink som jag hade minst 3 zippar kvar på. Som hämnd så ritade jag på duken! HA!
Nej, kanske är Djurgården med dess klientel inte riktigt min grej, men va fan…jag fick ju min drink till slut i alla fall.

Har någon på Ica läst gårdagens blogg tro? Idag ringde de mig och försökte sälja på mig en försäkring som jag redan har! Naiv kanske jag är men det finns en gräns för min dumhet.

Jag är så trött på att ta beslut! Som singel så måste man ta alla sina beslut själv och de senaste dagarna har det stått mig upp i halsen. Jag orkar inte ta alla beslut hela tiden! Kan jag hyra in någon som väljer vad som är bäst för mig? Eller det behöver inte ens vara vad som är bäst för mig, bara ett beslutstagande räcker.

I förrgår så hade jag planerat att åka till min stuga idag, med och i min brors bil. Igår kväll så skulle jag köra motorcykel ner istället och ända fram till halv kvart i tolv idag på förmiddagen så skulle jag inte åka alls. Halv ett satt jag i bilen på väg ner till stugan med en snabbt packad väska. Det rör till sig så mycket i huvudet när jag förvirrar mig själv! Kan jag inte bara sluta tänka någon gång och handla istället?!

Jag blir lite störd! Det går inte att ringa till något företag nu för tiden utan att de ska sälja på mig något extra.
Om jag ringer till Ica för att få ett nytt kort så ska de sälja på mig en försäkring. Om jag ringer och kollar något med mitt försäkringsbolag så ska jag köpa fler försäkringar och ringer jag banken så kommer jag aldrig loss från säljpratet om olika konton, aktier, fondsparande osv.
Kan jag inte bara få ringa och ordna mitt ärende?!

Det blir ett så tråkigt slut på alla samtal när jag till att börja med får supertrevligt bemötande för att sedan behöva avsluta med, nej nej nej nej, JAG VILL INTE HA!
Om jag vill ha något så ringer jag….jag lovar!

Visserligen….till de här företagens försvar så lyckas de ju ganska ofta sälja på mig olika tjänster trots allt. Så numera är jag försäkrad upp till öronen och har höjt mitt pensionssparande.
Suck, jag är så dålig!

Nu har jag krupit tillbaka till mitt svarta energilösa hål! Vad hände?
Jag är klarvaken klockan sex på morgonen, inte för att jag hoppar upp då, men jag är vaken i alla fall, för att strax efter lunch störtdyka ner i tomma intet där all kraft går åt att hålla hjärnan i gång. Vad är det för fel?!

Eftersom jag var förbi Bilia idag med min bil som uppför sig konstigt ibland (de enklaste felen att hitta) så hamnade jag i bilkö på vägen hem och den var lång! Jag verkligen avskyr bilköer, de gör mig så frustrerad och eftersom jag dessutom lider av obotlig trötthet för närvarande så var det extra jobbigt att hela tiden behöva koppla, växla och krypa fram. Fördelen är förstås att jag inte orkade reta upp mig på alla idioter i trafiken som låg i vägen för mig. I morgon så ska jag passa på att vara galet effektiv på förmiddagen så att jag kan sitta och sova bakom datorn efter lunch. Väck mig inte!!