Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Idag jobbar jag hemifrån eftersom Fortum ska hit och se om min lägenhet har några brister innan de sätter igång och spränger i gatan utanför.
Det är lite lustigt att tänka på hur pass tillmötesgående vi är i vissa situationer. Jag kan se framför mig hur det skulle se ut om jag skickade en mötesförfrågan till någon och skrev att mötet var någon gång mellan klockan åtta och tolv. Hur många personer skulle dyka upp på det mötet?

Men när det gäller hantverkare, statliga företag och så vidare så förutsätter vi att det ska vara så och rättar in oss i ledet, stannar hemma från jobbet, bara för att sitta och vänta på att någon ska komma och knacka på. Vill man spela rebell och strunta i det så är det inga problem tills man upptäcker den där sprickan i väggen efter sprängningen och inte har något bevis på att den inte fanns där innan.
Vi är som en flock kor som står och väntar på att mjölkas!

Pust! Banken tycker jag är så pass kreditvärdig så att jag förtjänar att ha två lån! Och just för att det är så synd om mig som måste ha två lån så gav dom mig dessutom massor av rabatt på räntan också, eller så var det för att jag är så duktig på att förhandla. Ja, man får väl helt enkelt välja den version som passar en bäst där.

Jag är i alla fall nöjd….och det är ju faktiskt det enda som räknas!

Ibland har man såna där overkliga dagar när man efteråt sitter och funderar på vad man upplevt, ”sa han verkligen så?”, ”gjorde hon verkligen på det viset?” och ”var det där verkligen meningen?”!

Världen är fylld av så otroligt många olika personligheter som ibland inte alls passar ens egen personlighet vilket kan sluta med frontalkrock. Ibland resulterar det i svåra personskador medans det i andra fall kan vara chockerande eller uppgivet skrattretande.

I privatlivet är valet ofta ganska enkelt, man väljer om man vill umgås med sin motsatta personlighet eller inte och sen är det inte mycket mer med det. I arbetslivet däremot så är man mer sällan unnad att välja vilka man ska ha runt sig, vilket också gör att man måste träna på att ha överseende. När överseendet sen tar slut….ja, då får man väl välja att skratta åt det istället.
Idag skrattade jag i alla fall hela vägen hem!

Ovanligt ofta så slås jag av insikten i det fantastiska att jag kör bil. Som en flugviktare, i det här sammanhanget, så framför jag ett fordon på ett par ton, i flera hundra kilometer i timmen, om jag nu skulle känna för det.

Förstår ni hur lyckosamma vi är som har den möjligheten?
Vi kan proppa in oss i bekväma bilar och köra till Italien över en helg om vi vill! Visserligen så skulle det inte bli så mycket tid över för nöjen innan det var dags att åka hem igen, men vi KAN! Det är lite skillnad på valmöjligheter jämfört med på våra mor- och farföräldrars tid.

I morse så satt jag och tänkte på att man på min tid fick lära sig att pumpbromsa för bästa effekt, idag hör det till ovanligheterna att man ens kör en bil som inte har ABS.
Jag är sjukt nyfiken på hur framtiden kommer att se ut för våra framtida barn. Vem vet, kanske så får vi en trend där alla ungdomar får ett minijetplan/helikopter på sin 18-års dag?!

Det krångligaste med att köra bil är tyvärr att man måste hitta platser att parkera den på också. Nu, lagom till att snön håller på att försvinna och parkeringsplatserna åter blir synliga och åtkomliga så har Fortum lägligt nog spärrat av halva mitt bostadsområde för att gräva ner slangar till fjärrvärme eller vad de nu kan tänkas vara.
Frälsad vare den person som tar fram en lösning på en parkeringsfri bil!

De senaste dagarna så har jag släpat mig runt och undrat hur jag kan vara så nedrans trött trots att solen skiner och snön rostar bort. Jag hinner knappt öppna Aftonbladets hemsida förräns svaret slår mig rakt i ansiktet:
Solen skiner – då blir var fjärde trött!

Så, Torbjörn Åkerstedt som är professor i beteendefysiologi vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet menar nu att jag lider av vårdepression! 25% av oss påverkas av höstvädret och andra av vårvädret. Vi blir sänkta, trötta, mindre rappa, lite nedstämda och får sämre ämnesomsättning!

HA! Där fick han med allt på ett bräde, nu fick jag till och med en orsak att skylla på för att jag är vårtjock!
Är det vid såna här tillfällen man säger att det kommer och biter en i röven för eller senare?
Allt mitt dravel i vinter om bortkommen höstdepression verkar definitivt ha kommit för att äta rumpa!

För att bearbeta det här problemet krävs nu en lång och god nattsömn, klockan är ju trots allt över åtta på kvällen! Natti!

Med ömma armar och bröstmuskler, en sträckning i hals/nacke och ben som skriker vid minsta rörelse så tar jag äntligen helg för att vila upp mig från ett par fantastiska dagar i Åre!

Jag har aldrig tidigare lyckats få in så många spännande aktiviteter på en och samma vecka.

Förutom att jag har fått åka skidor (och varit på en obligatorisk afterski) så har jag kastat mig ut för ett par 60-meters stup endast fastspänd med en sele hängandes i en stålvajer och susat fram i upp till 70 km/tim mellan fjällen! För att göra det lite värre så utmanade guiderna oss att ramla baklänges från platån med händerna på ryggen och vi vet ju hur utmaningar fungerar på mig…jag bara måste visa dom! Det var en panikartad upplevelse där jag i flera sekunder trodde att jag tagit mitt sista andetag tills selen fångade upp mig.

När nerverna lagt sig och fötterna stod på säker mark drog vi vidare till skotersafarin som tog oss upp i fjällen med en rasande fart. Om jag skulle flytta norrut någon gång så är skoter något av det första jag ska köpa, det är så otroligt roligt och extremt bra träning för en stackars otränad varelse som mig (detta resulterade förstås i den träningsvärk jag lider av idag).

För att fortsätta på linjen med udda transportsätt så åkte vi vidare med bandvagn till middagen uppe på fjället för att sedan dagen efter ta helikopter upp till lunchrestaurangen. Jag bad snällt helikopterchauffören att flyga oss upp mot toppen innan han skulle släppa av oss men när vi mötte vindar på 35 m/s och magen studsade upp och ner när vi kastades runt av vindarna så valde han en smidigare väg istället.

Det var en riktigt trött Solan som flög hem från Åre igår kväll men ack så nöjd!!

Note to myself; efter Åre så ska den där förbaskade visdomstanden ut, sen ska den brännas på bål och askan ska jag gräva ner i ett djupt hål så fort snön har förstått att det är dags att dra för i år.
Nu börjar den göra sig påmind igen och jag bara vägrar att brottas med den och det dåliga humör den medför ännu en gång. Jag tror bestämt att min mun kommer att trivas mycket bättre med en tand mindre, så får det bli!

Nu ska jag bara hålla ut med hjälp av bakteriedödande gel och alvedon i ett par dagar bland snö och äventyr uppe i Norrland. Heppåer!

Ni som är lite uppmärksamma märker kanske att jag inte skrivit något om lägenhetsförsäljningen och det beror mest på att det faktiskt inte händer något på den fronten. För tillfället så tänker jag inte ägna så mycket tid åt att löpa amok, det löser sig alltid på ett eller annat sätt. Sitter jag däremot i samma sits om två till tre veckor så får vi se hur det mentala läget är.

Tillsvidare så fortsätter jag att njuta av att våren är på ingång, att jag slipper packa kartonger och att snön långsamt byts ut mot synlig asfalt och inom kort (förhoppningsvis) också mot gräs!
Ett tips till er som fortfarande hänger läpp över minusgrader och snö – gå och se Alice i underlandet, it will make you happy!

Hur tillagar du ditt te? Låter du påsen ligga kvar i koppen ett par minuter eller doppar du den upp och ner? Har du någonsin funderat på vilket sätt som är effektivast, mer rätt än det andra? Det har jag!
Jag är en doppare! Dels för att jag inte vill ha mitt te för starkt och dels för att det ska gå fort.

Såna här frågor dyker ofta upp i huvudet och försvinner sedan lika snabbt med frågetecknet kvar, därför så blir jag överraskad när jag råkar springa på svaret på just en sån fråga. Någon annan undrar samma sak!

Jan van Stam, docent i fysikalisk kemi vid Karlstads universitetet svarar;
– Om du har en tekopp i glas som du lägger tepåsen i och låter den ligga still kommer tet ligga kvar på botten. Den höga koncentrationen bromsar upp frisättningen av teet. Om du rör om får du en lägre koncentrationsgradiens, så i princip skulle det gå fortare. Däremot vet jag inte hur det skulle påverka frisättningen av de olika smakämnen som finns i teet. Kanske blir det bittrare om man rör? Men det tar ju inte så lång tid att vänta på att det få dra färdigt utan att röra. Om man vill veta helt säkert kan man ju göra ett eget test, säger Jan.

Kolla om du också hittar svaret på din fråga här: http://www.metrobloggen.se/fragaola