Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Är det någon som har en extra frys som jag kan låna? Under vissa perioder så blir jag sjukt kreativ i köket. Oftast så har det mest med bakverk att göra men ibland så råkar jag faktiskt laga massor med mat också. Nu på sista tiden så har det blivit lite både och vilket gör att min frys är totalt fullpackad med lådor och påsar med diverse innehåll.

Recept är ju bra att ha, men när jag har provat ett nytt recept som jag gillar så vill jag gärna exprimentera lite för att nå perfektion och i och med att jag nästan alltid dubblar satsen så blir det alltså enormt mycket kakor och bullar som ska försvinna på något sätt när jag är klar.

Det är klart att en del försvinner ner i magsäcken men det är av någon skum anledning oftast roligare att baka än att äta det. Det som är så fantastiskt är att all disk som blir kvar nästan också försvinner eftersom jag nu för tiden är diskmaskinsägare. Om jag hade behövt diska alla skålar och bunkar som jag använt de senaste dagarna så hade glädjen inte varit lika påtaglig.

Om jag nu har riktigt tur på måndag så kanske jag råkar ta en låda med kakor istället för spagetti och köttfärssås när jag går till jobbet.

Idag är det en sån dag då jag skulle vilja bo i mitt hus vid havet, tända en eld i min öppna spis, sätta mig i en skön fåtölj med min supergoa filt och läsa en grym bok eller bara lyssna på bra musik.

Jag är inte bakis, trots kräftskivan vi hade på konferensen igår, men jag är sådär lite lagom seg i kropp och knopp. Som ensam tjej bland alla manliga deltagare på kursen så kanske jag borde ha försvarat den kvinnliga fanan och stannat uppe till slutet, men det är jag ju alldeles för praktisk och bekväm för att göra så jag låg till sängs redan innan tolvslaget, vilket jag var väldigt tacksam för att jag gjorde i morse.

Som en parantes så kan jag dessutom berätta att jag fick årets första myggbett igår, 31:a augusti?!! Jag har klarat mig hela sommaren och åker dit på ett enormt bett sista dagen på sommarperioden, ironiskt!

Nu är det snart helg igen! Tiden går försvinnande snabbt!

Med tanke på mitt tidigare inlägg så kan man ju tycka att en lugn hemmakväll hade passat bra, men jag väljer ofta bort sånt som passar mig bra och går på motsatsen istället.

Jag hann nästan bara hem och vända innan det var dags att kränga på mig skinnstället. Eftersom det är så extrema kylgrader ute nu för tiden så blev det underställ både uppe och nere plus ett par tröjor på det, men jag frös förstås ändå så fort jag gick utanför dörren (min frysperiod har börjat nu).

Det var en massa folk som dök upp i stan och det rådde mer förvirring än vanligt om färdvägen, ingen ville vara tupp i hönshuset. När vi fått en hint om var vi skulle så drog jag och Jenny i förväg medans alla förskte hitta bak och fram på sina hjälmar. Trots att vi tog en enorm omväg till målet så slutade det ändå med att vi fick vänta i nästan en halvtimme på resten av galningarna. Vad dom gjorde och var dom irrade runt är fortfarande ett mysterium.

Så här i efterhand så hade det kanske varit bättre om de inte dök upp, för vi blev vallade in på små kringelkrokiga skitstigar med intorkat kobajs över hela vägen, totalt hopplöst att köra på, men ingen annanstans att ta vägen (på landet kan ingen höra dig skrika).

Det blev en kall kväll med ett par överraskningar längs vägen men jag är toknöjd ändå!

Det här blir lite konstigt med tanke på vad jag skrivit om reklam för inte så länge sedan men jag gillar trots allt fyndig och rolig reklam, all annan reklam skulle jag gärna vara utan. Reklam för mig innebär antingen en kiss- och/eller rökpaus vid tv-tittande eller dags för kanalbyte på radion när jag sitter i bilen.

Dock så finns det ibland några reklamsnuttar som råkar slinta förbi som kan roa mig. Mc Donalds senaste radioreklam tyckte jag var hysteriskt rolig, den där polacken (?) som berättar en rolig historia:
”Det var en gång två sniglar som var ute på vägen. De satte sig på en sköldpaddas rygg. Sköldpaddan började röra på sig. Den ena snigeln klamrade sig fast och skrek till den andra. Nu är jag allt bra hungrig.”

Com Hem´s nya reklam är också otroligt skön, trots att det är ett totalt värdelöst företag. Där sitter de där två bulltanterna i rutan och pratar om deras fantastiska erbjudande medans en katt sitter och tittar på tvn. Ju bättre erbjudandet blir desto mer gapar katten. Det ser sjukt roligt ut!
 
När jag var inne och slösurfade på Aftonbladet så såg jag en banner med texten ”Testa ditt korttidsminne och få svar direkt om du har KLAMYDIA”. Klamydia påverkar hjärnans korttidsminne. Testa och få svar direkt.

Nu är jag mer orolig för mitt selektiva och allmänt dåliga korttidsminne än för klamydia men jag gjorde testet vilket innebar att jag fick se texten ”cykel” i fem sekunder och sen fyra bilder där jag skulle klicka på bilden som var kopplad till ordet cykel. När sedan ordet anka kom upp och bilderna visar en polis, en hylla med te-sorter, bröd och en cykel så gick jag ju bet! Efter att tiden gått ut så får jag upp en text som säger ”Riktigt så enkelt är det ju inte, men nästan. Kom in och köp ett riktigt klamydiatest på Apoteket och få svar inom 24 timmar”.

Tänk om all reklam kunde vara lite genomtänkt och inte så tjatig, då hade världen varit bättre….typ!

Nej, några fina gardiner har jag inte hittat, däremot så rotade jag långt ner i min garderob och hittade ett par som jag använt i lägenheten som får duga tillsvidare. Trots att dom var för långa och ganska fjantigt små till alla fönster så gav det hemmet en grym myskänsla på en gång!

Mina nya fantastiskt fina lyktor som jag införskaffade på Västkusten hängde jag upp i fönstret och det blev ungefär hur mysigt som helst när ljusen var tända och mörkret föll!

Borren har fått jobba sista tiden och jag måste nog erkänna att jag tar fram den med mycket ovilja, men om jag ska ha upp något på väggarna så måste den tydligen användas! Varje gång jag sätter borren mot väggen så vet jag att jag riskerar att förstöra en halv vägg om jag slinter eller gör fel.

Långsamt så börjar mitt hem förvandlas till min fina och mysiga fristad. Relativt snart så kommer jag kanske till och med att kunna bjuda hem folk till mitt hem utan att skämmas för allt stök och alla byggrester.

Om jag nu bara på något sätt får upp tv´n på väggen (med megamonsterbultarna), hittar en matta jag gillar och får hem lampan jag har köpt så kommer vardagsrumsdelen snart att vara klar. Sen är det visserligen dags för köksdelen, men något ska jag väl pyssla med i vinter också – om jag inte ger mig på någon ny vintersport förstås!

När jag höll på att fixa lite på altanen igår så fick jag plötsligt syn på en enorm mördarsnigel precis nedanför rampen. Den var helt galet stor och såg ut som något som precis kommit ut ur bakdelen på en hund, förutom att den hade tentakler. Jag blev så äcklad av slemblobben så att jag blev tvungen att ta omvägen genom huset istället för att kliva över den. Jag förstår inte personer som faktiskt plockar upp dom där, lägger dom i en påse och strör salt på dom, eller vad dom nu gör. Om jag så hade en spade så skulle jag inte fixa att plocka upp den.

Snigeln satte i alla fall sina spår (!) hos mig. I natt vaknade jag ett flertal gånger i skräck av att jag drömde om slemhögen. Hur rimligt är det?! Allt som händer under min vakna tid behöver jag väl inte ta med mig i drömmarna?!

Jag har köpt en lampa!! Och inte vilken lampa som helst utan en ryamattalampa! Den kostade faktiskt mer än vad jag tycker att en lampa ska kosta men jag vägrar ha en IKEA-boll i vardagsrummet också!

Nu ska den bara levereras hem så att jag kan få se vad jag har gjort!

Jag förstår inte – igen! På väg hem till mig så finns det två bitar där vägen blir till en fil och ena sidan har företräde. I mitten av de här filerna har man sedan placerat en busskur! Detta innebär ju förstås att trafiken står helt stilla på båda sidorna av busshållplatsen när bussen stannar. Hur tänkte man där? Hade det inte varit bättre att lägga busskuren på den delen där det är tvåfiligt så att det åtminstone finns en möjlighet att köra om så att trafiken inte stannar helt? Jag kan naturligtvis ha fel som vanligt men jag känner mig ändå tveksam till planeringen!

Eftersom regnet öste ner när jag gick från jobbet så hade jag inte ens en tanke på att det skulle bli någon hojkörning idag. Men som vanligt så ändras ju allt precis i sista sekund så på fem röda så fick jag slänga mig i skinnet och ge mig ut mot stan.

De supermörka molnen utanför mitt hus såg inte alls ut att innehålla någon sol men jag intalade mig att de skulle blåsa bort norrut. Dessvärre så hade jag jättefel!

När jag stod och väntade på Jenny vid Häggvik så började det falla ett par tunga droppar och lagom tills vi kom ut på motorvägen så öppnade himlen sig och vräkte ner allt blött den kunde, lokalt på oss!

Det blev ingen lång tur men trots ett dyngsurt ställ, kalla och blöta handskar så fick jag ändå den där känslan på vägen hem: Fasiken var härligt det är att köra hoj och det är JAG som kör hojen!

Fortfarande så kan jag förundras över att jag faktiskt kör en liten, pluttig maskin som blir ett monster om högerhanden vill. Det är faktiskt helt fantastiskt! Och att jag nu kan ha den här hemma hos mig gör allt ännu bättre!