Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Nedrans Ikea! Jag hade tagit ett aktivt beslut att köpa in min blivande paviljong på Ikea istället för Jysk som ville ha ordinariepris men när jag kommer dit så är dom tokslut!
Orättvist är det minsann!

Som tur var så hade jag i alla fall trevligt sällskap av Therese och hennes skrutt som fyllde upp både en och två vagnar plus barnvagnen som redan var fylld.

Jag gjorde förstås mitt bästa för att göra av med pengar trots att paviljongen var slut och lyckades inhandla en hylla och ett par krukor samt lite smått. Även idag gick jag bet på muskelmassa och bagageutrymme och fick därför överge tanken på att få med mig de 25-kilo tunga solsängarna hem.

Tack och lov så var det i princip omöjligt att montera hyllan fel vilket kändes som en lättnad, ibland är det inte krångligare än det behöver vara!

Efter ett mycket givande möte idag med fackpampar i Västerås så var det meningen att jag skulle bli kvar och jobba där ett par timmar men eftersom mötet drog ut på tiden i och med allas intressanta åsikter så räckte inte tiden riktigt till.
När jag väl var i butiken så tänkte jag passa på att köpa den där grillen som jag pratat om ett tag. Jag skulle köpa en liten klotgrill för 250kr, vilket skulle räcka utmärkt till mig enligt en kollega. Att jag sedan kom ut med en Webergrill för det femdubbla priset förvånar mig väl inte i och för sig eftersom jag är ganska tacksam att sälja till, men det var inte planen!

Väl hemma så kände jag inte riktigt att jag var helt färdig med altanen och passade på att olja in den ännu en gång, men nu är det fasiken sista gången för i år!
När arbetet var klart så var det dags för det roliga – montering av grillen.

Jag trodde kanske inte att det var så många olika delar som skulle plockas ihop men det skrämde inte mig.
Redan efter att jag satt på ena hjulet av två så gick det fel! Jag var så inne i monteringen att jag glömde sätta dit det andra hjulet innan jag bankade på fästet till det och sen var det kört. Fästet satt stenhårt och hjulet låg bredvid. Inte ens med våld lyckades jag få bort fästet igen, utan puffade alla delar åt sidan och gav upp för idag – jag tänkte ändå inte grilla idag!

Så är jag hemma igen efter dagarna i Ludvika, varken snyggare, bättre eller snällare än innan, möjligtvis mer bränd. Annars är jag samma gamla Solan som jag var innan.

Första arbetsdagen fullkomligt susar förbi i 190, alla vill prata i telefon och ha svar på mail medans jag försöker hitta någon ordning och struktur bland all min kaos. Jag får iväg det viktigaste och börjar långsamt beta av det andra som kan vänta lite längre.

Efter jobbet åker jag förbi Jysk med halvöppen plånbok, redo att köpa min fina paviljong som jag tror ska göra under med altanen. Förutom att de höjt priset på den med 400kr så inser jag att jag inte kommer att orka bära hem den till huset och åker därifrån alldeles för tomhänt i min tokskitiga bil.

Väl hemma letar jag förbrilt igenom alla papper och pärmar jag äger i jakt på kvitton som ska in till revisorn för min deklaration. Jag inser att jag minsann sparar på väldigt många oviktiga papper men de viktiga papprena finns ingenstans att finna. Eftersom det inte finns mycket att göra åt saken så sätter jag mig och surfar http://www.destination.se efter weekendresor men förstår någonstans att bekymren troligtvis kommer att ligga kvar och vänta på mig när jag kommer tillbaka efter helgen. Det må finnas mycket och många man kan rymma ifrån men Skatteverket hör nog inte dit.

Det var med lite för höga tankar om påskvärmen som bikinin åkte med i packningen till Dalarna men med facit i hand så kunde jag inte ha packat bättre!

För andra dagen i rad så steker solen på våra vinterbleka kroppar och låter oss få en försmak av sommaren!

Lagom till lunch igår så dök flygaren upp och sällskapade mig och syster! Efter middagen när vi satt och jäste efter en efterlängtad tacomiddag i solen på verandan så drog Karlsson på taket iväg med sin flygmaskin och passerade oss i luften ovanför sjön ett par gånger innan kvällskylan tog överhand!

Det krävdes inte mycket för att vi skulle somna in på kvällen!

Jag tycker att livet är väldigt krångligt ibland! Hur ska man göra för att överleva det på bästa sätt och komma ur helskinnad? Vad krävs för att karma ska belöna mig? Var är min vägvisare? Kompassen snurrar runt som om jag besitter magnetiska krafter, men ingenting fäster vid mig. Vissa dagar suger musten ur mig totalt, medans andra dagar är mycket lättare att ta sig igenom. Jag låter dagarna gå och hoppas på att något ska ske, att en förändring ska komma av sig själv. Innerst inne vet jag att det bara är jag som kan förändra det felaktiga, jag har bara inte kommit till att-göra-stadiet än.

Nu tänker jag i alla fall ”fira” påsk! Jag tar mitt pick och pack och drar mig norrut mot Dalarna och solen (hoppas jag), sen får vi se hur länge jag klarar av lugnet. Glad påsk på er!

Jag kommer till jobbet och läser ett mail från en kollega som skriver – ”det är tur att vi har dig”, och underläppen darrar lite. Jag är behövd någonstans!

Innan lunch åker jag till tanten med fåtöljen och misslyckas helt med att hålla fasaden uppe. Jag gråter som ett litet barn som fått stickade strumpor i julklapp och snor näsdukar ur den obligatoriska pappershållaren. Snoret hinner knappt torka på väg tillbaka till jobbet innan min chef frågar hur det gick och jag fäller nya tårar över min todo-lista på skrivbordet. Hon säger att det är bra att jag får ut det – jag tycker att det suger!

Under de tre timmarna som det tar att olja min altan så resonerar jag logiskt och känner mig stark. I den skållheta duschen efteråt så mjukas jag upp igen, återgår till bölkorven och konstaterar att känslor suger!

Efter lite googlande på morgonkvisten så insåg jag att det inte var läge att leka med olja idag. Var och varannan expert menade att man skulle låta träet torka i en vecka eller två innan det var dags att olja in det, så jag fick retirera. Det hindrade mig dock inte från att släpa ut möblerna ändå, jag kunde helt enkelt inte hålla mig. Det blev hur fint som helst, jag är mycket nöjd!

Ha! En morgon utan huvud och nacke som krånglar, fasiken vad stark jag kände mig! Om det berodde på armen jag sov på eller bara att det var dags för en dag utan problem, ja det vet jag inte, men bra var det i alla fall.

Eftersom jag tyvärr är alldeles för van att behöva ordna allting själv så var det fantastiskt att få hjälp med bilen igår. Utrustade med varsin mejsel så gav sig jag och skogshuggaren ut till parkeringen igår med mål att göra mina vinterdäck till sommardäck. Efter en timme eller två så hade vi lyckats pilla ut varendaste dubb som suttit fast i däcken. Jag vill inte påstå att det var ett roligt eller lätt jobb men nu kan jag köra på Svenska vägar med gott samvete och spara på mina ”riktiga” sommardäck tills nästa år.

När jag i morse hämtat högtryckstvätten hos mamma och bunkrat upp med tralltvätt så började dagens arbete. I fyra timmar skrurade jag altanen och störde grannarna med högtrycken men det var det värt eftersom altanen blev kanonfin. Nu hoppas jag på att träet ska hinna torka tills imorgon så att jag kan olja in det också för det betyder att möblerna är så gott som halvvägs ute och grillen, som jag inte har, är nästan tänd!

Jag axlar hela världens problem tror jag, annars borde inte mitt huvud vara så tungt som det är. Eller är det så att mina egna problem räcker för att vrida om nerverna i nacke och huvud?

I morse så räckte det inte med huvudvärken för när jag släpade mig in i badrummet efter värktabletter och mötte spegeln så såg det ut som att jag fått stryk! Ögonen var alldeles uppsvullna och hängiga, jag fick en snabb framtidsbild på hur jag kommer att se ut när jag blir gammal.

Så med ett par vita tabletter i kroppen och jobbdatorn bredvid mig så ramlade jag tillbaka i sängen och försökte sköta mitt jobb därifrån.

Framåt lunch så var jag så pass pigg att jag vågade lämna sängen och gick då ut på altanen och klippte ner min rosenbuske. Det är på hög tid att min stora altan blir sommarredo nu så imorgon blir det rengöring av trädäcket så att jag kan olja det och äntligen ta ut mina sommarmöbler. I år ska altanen bli mysig!!