Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Efter flera dagars ledighet så kastas man in i den hektiska verkligheten igen!
I går var det dags att prova samma flyg som förra veckan och det var på vippen att jag trodde att de skulle ställa in det igen när jag fem minuter innan boarding fortfarande inte hade fått någon gate och det stod försenat på skärmen, men iväg kom jag.

Väl på plats i regniga Göteborg så fick jag träffa facktanten from hell! Förhandling är i mitt tycke något som sker mellan vuxna människor där man vet vad man kan ställa för krav och på en vettig nivå. Denna uppfattning har dock inte alla utan det blev ett spännande möte där jag fick vakta min tunga för att inte släppa ut mina åsikter.

Med tolv minuter tillgodo så sprang jag på planet hem, tacksam för att få komma hem i planerad tid. Dock så kan jag ju undra vad Norwegians kapten höll på med då han landade på fel terminal och vi fick ta buss till rätt terminal, men det kommer jag aldrig att få reda på.

Påsken borde verkligen ligga på hösten istället med tanke på hur mycket man äter under långhelgen, det är inte alls bra för kommande badsäsong!

Tanken var att vi skulle åka till snötäckta Åre men eftersom snön till stor del redan försvunnit så beslöt vi oss för att stanna hemma istället.
Jag var rädd för att vi skulle tillbringa helgen hemma i soffan framför tvn och datorn och att jag skulle bli sådär galet rastlös, men så blev det inte.

Påsk betyder uppenbarligen mat på svenska, vilket resulterat i att vi ätit påskmiddagar med nästan hela min och Kennys släkt varje kväll.

Att jag varit ledig i flera dagar underlättade inte heller i morse när klockan ringde. Jösses vad det var svårt att gå upp! Men ack så skönt det var med långledighet!

När man är bokad för förhandling i Göteborg kl 13:00 och nästa plan går kl 12:55 så vill man gärna inte ha ett sånt här sms. Man vill ännu mindre ha gått upp kl 06:00 på morgonen för att få informationen väl på plats på Arlanda.
Jag kan också undra hur dom tänkte när dom bokade om mig till flyget ner klockan 15:35 när hemresan var bokad kl 17:00.

Jag får trösta mig med att jag har en matkupong att hämta, om jag åker tillbaka till Arlanda!

Kennys bil ligger inte på plus!
Förutom att:
– sitsvärmarna inte fungerar och att det är jäkligt kallt att sitta på skinnsäten utan värme…
– vindrutetorkarna rör på sig när DOM känner för det…
– tre av fyra däck har pyspunka…
– bilen troligtvis har körförbud…
– radion inte fungerar…
..så var bilen TOTALDÖD i morse!

Jag hade lånat ut min bil till Kenny för en tripp till Mora och när jag kom ut en timme senare och skulle larma av hans bil så hände det inte ett skvatt!
Med nyckel så låste jag upp bilen och väntade på att larmet skulle börja tjuta, vilket det inte gjorde. När jag väl vred om nyckeln i tändningen så insåg jag varför det inte tjöt, bilen visade inte minsta livglädje över huvud taget.

Med Kenny i luren som först försökte påstå att jag glömt lysena på så kom vi snart fram till att han av någon anledning flyttat uttaget för värmen till den externa värmedynan till hans högra cigarettuttag i lördags kväll istället för det vänstra som det redan satt i, det högra uttaget som inte stänger av sig när bilen stängs av.

Sådär på morgonkvisten så är man inte helt mottaglig för såna här upptåg, alltså ringde jag en taxi.
För att inte slösa bort hela hushållskassan så tänkte jag att jag skulle ta någon slags buss hem från jobbet. Men efter lite googlande så insåg jag att även det var kört då den här hållplatsen inte har en betalningsautomat för köp av biljetter, busschaufförerna tar inte betalt längre på bussen och mitt företagsabonnemang är spärrat för användning av sms-tjänster såsom sms-biljetter till SL.

Så, Kenny kan nu se fram emot en taxinota på 2 x 350 kr när han kommer hem ikväll! =)

Efter en lång fredag så blev det nästan en lika lång lördag!
Vi vaknade till ett par centimeters snö på backen och ett par centimeter till på väg i luften.
Mellan kl 11 och 15 så hann vi med en hel del:
Städning av köket med puts på både skåp och kakel!
Frukost
Tömning av skräp på släpet på sopstationen
Presentinköp på Systemet
Ett kort pitstop på motorvägen igen (ja, soppatorsk igen!)
Avlämning av släpet
Kalas!! Sötsaker, läsk och avslappning!

Efter kalaset lyckades vi till och med bjuda in oss till Jenny och Richard på vår första grillning för i år. Visserligen så satt vi inomhus medans Richard stod ute och grillade i minusgrader, men det måste väl ändå räknas som grillning ändå?!

Igår så hade jag planerat att inte ta mig någonstans, vilket jag också lyckades med! Istället så städade jag ännu mer, bakade, tvättade och slappade framför tvn! Skönt som attan var det!
Mamma och Peter råkade komma förbi oss precis i lagom middagstid vilket gjorde att vi slängde ihop lite mat och fick en trevlig stund tillsammans.

Av någon väldigt konstig anledning så har jag varit lika pigg som tuppen sedan sommartiden trädde in. Jag vaknar innan klockan ringer på morgonen och har inte ens påsar under ögonen. Hur konstigt är inte det?!

Igår morse så åkte jag därför tidigt till jobbet igen, fick fredagsfrukost med kollegorna och jobbade järnet innan jag till lunch åkte in till stan för en förhandling.
Förhandlingen tog fyra timmar, med långdragna diskussioner fram och tillbaka. Halv sex klev jag ut från förhandlingen, helt mör i huvudet!
Min önskan att hjälpa Jenny med flyttstädningen gick alltså inte så bra. När jag väl kom till henne så var det mesta redan gjort och Kenny hade burit sängar och tvättmaskin. Alltså åkte vi iväg och åt middag på restaurang, för att fira vårt hårda arbete?!

Kenny har en förkärlek till att skjuta upp lite saker och detta resulterade igår kväll i att vi var tvungna att åka iväg och flytta på ett stort oljefat som han lämnat i Länna för fyra år sedan, och NU var det bråttom med att få bort det.
Alltså så lämnade vi min bil i Sollentuna, åkte till mamma för att hämta släpet och sedan till Globen för att hämta nycklar till Länna. Väl i Länna så stog det där stora tunga oljefatet såklart bakom ett par stora containrar vilket gjorde att han fick släpa och dra tills svetten flödade och den fallande snön hunnit smälta mot kläderna sedan länge.

Eftersom vi redan var på södra sidan av stan och hade släp beslöt Kenny sig därför för att flytta på sin enorma högtryckstvätt som fanns i Jordbro också. Alltså åkte vi dit och fick med nöd och näppe på den galet stora (som en fyrhjuling) högtryckstvätten på släpet och fick en bakvikt som inte var att leka med.

Färden satte av mot Nacka där vi till slut fick av allt från släpet, då var klockan tolv på natten och jag var helt slut.
Lagom till att vi passerade Solna så klarade inte bilen av att gå på bensinångor längre utan gav upp på motorvägen. Så det blev ett kort pitstop med tankning.
Eftersom lagen om jävlighet fungerar på ett elakt sätt så glömde vi naturligtvis bort min bil precis när vi passerade avfarten på motorvägen vilket gjorde att vi fick åka en lång omväg tillbaka för att hämta den.
Det krävdes verkligen inte mycket för att jag skulle somna in i natt!

Jag var nog lite smånervös igår morse inför min första tågresa på 15 år. Vad jag kan komma ihåg så har jag bara åkt tåg två gånger innan i vuxen ålder.
Men väl på plats i vagnen med en frukostbricka på bordet framför mig så kändes det som ett bra val ändå. Nu har jag ju tydligen ganska svårt att hålla mig vaken i olika sorters färdmedel, jag måste ofta ha blivit vaggad till sömns som liten, så jag somnade naturligtvis. Men med den inbyggda strukturen jag har så satte jag naturligtvis klockan på att larma när jag skulle anlända, innan jag somnade.
Tänk om man kunde ha dom där store sköna fåtöljerna på flygplan, då skulle resan inte vara ett dugg jobbig!

Istället för att njuta av vårsolen hemma så drog jag, Kenny och mamma till Trondheim i helgen för att beskåda regnet i tre dagar.

Nu fick vi dock beskåda andra skönheter istället i form av ett bröllopspar som vi var där för att fira.
Sittningen varade ända från halv fyra på eftermiddagen till halv elva på kvällen och sen blev fest sent in på kvällen, långt efter min normala läggdagstid. Det var mycket trevligt och vi förstod nästan allt av vad som sas med den knepiga tröndelagsdialekten.

Det roligaste med resan var troligtvis den kommentaren Kenny fick från lilla Malin 6-7 år, som han busat massor med.
– Kenny, du är så rar!
Varpå Kenny säger till mig; Solan, tänk om du också kunde säga så till mig lite oftare.

* Rar översatt från norska = konstig, egendomlig, underlig.
(Det ÄR ju det jag säger hela tiden!)

Känner ni att våren är på gång?
I går när jag stod och väntade på en taxi i Oslo så var det ljumma vindar som blåste i mitt alldeles för korta och uppklippta (?!) hår.
När sedan Kenny kom och hämtade mig på flygplatsen så visade bilens termometer att det var 15 grader ute, och jag var verkligen ute och cyklade med min vintriga dunjacka.

Kenny tjatar var och varannan dag om att vi ska byta till sommardäck på min bil, men eftersom vi precis bytt till dubbdäck så känns det ju dumt att byta igen så snart. Det ÄR faktiskt fortfarande mars och det KAN komma snö och halka, om vi har otur. Dessutom så har vi ju räknat med minst en resa till Åre och där BORDE det inte vara sommarväglag.

I morgon blir det en tripp till Trondheim för att gå på fest hos släkten. Opassande eller inte så är sommarklänningen i alla fall nerpackad, är det fest så är det, oavsett årstid!