Värmen är ofattbar! Jag hade på något sätt inte räknat med att få så mycket värme trots att yr utlovat högsommarvärme. Jag blir förvirrad när klockan är halv åtta på kvällen och solen fortfarande står högt upp och stranden är full av badade människor.

Havets temperatur trotsar mina farhågor, tydligen så kommer det varma strömmar även till Malaga då och då. Att bada är ett härligt och billigt nöje, jag njuter fullt ut av att få plaska runt i vattnet. Kenny ser det mer som ett nödvändigt ont för att kyla ner sig och saknar ett par värmegrader. Han förstår helt enkelt inte hur härligt det är.

Jag vet inte om vi missförstått tapasgrejen men vi tycker att spanjorerna snålar med maten, så till lunch kallade vi in fyra huvudrätter och gick framåttunga därifrån en timme senare, kippandes efter luft. Det kan vara så att jag kan leva på räkor och aioli en vecka framöver.

Efter att Kenny sovit en timme för att vila upp sig efter sin tvåtimmars sömn på stranden så kom vi äntligen ut igen. Vi hoppade in i den lilla söta bilen och åkte till Marbella.
Det tog definitivt längre tid än jag räknat med och vi var senare ute än vad jag trott så när vi sladdade in vid tio så hade solen precis gått ner.
Trots brist på sol, vilket nog var bra för våra röda kroppar, så strosade vi omkring i hamnen bland lyxjakter i multimiljonklassen och deras stekiga bilar, smaskandes på varsin Ben & Jerryglass. Ingen av oss var sugen på mat efter vår frossarlunch.
Jag undrar om den här staden någonsin sover, vi gör det en hel del i alla fall medans bruset från stan fortsätter utan oss.