Solans tankar – en fortsättning på VARFÖR?

Jag känner att jag måste förtydliga mig lite med hänvisning till min tidigare blogg, det var alltså inte i presensform som jag berättade om Täbyincidenten, det var väldigt mycket dåtid faktiskt. Jag satte lite hopp till er om min mognad, men det hade jag tydligen ingenting för eftersom jag fick samtal idag om hur jag mådde, men tack för omtanken.

Idag när jag låg i badkaret och tinade upp min frusna kropp så höll jag på att slinta lite med foten vilket kunde ha slutat med att jag ofrivilligt dykt mot botten av karet. Nu reagerade mina reflexer lika snabbt som Clark Kent byter om till tights, så ingenting hände ju men tankeverksamheten fick lite bränsle till nya oviktiga tankar.

För x antal år sedan så var det stora rubriken om att påven hade halkat i duschen, en riktig katastrof för mänskligheten och ett fantastiskt scoop för alla världens snaskjournalister. Men seriöst, hur pinsamt vore det inte att skada sig för att man halkat i badkaret? Ännu värre, att koola för att man slagit huvudet på badkarskanten.

Egentligen är ju badet en dödsfälla, det krävs så lite för att tappa fästet och göra en snygg flygtur. De här sandpappersaktiga fotspåren man kan klistra i botten på karet har definitivt en bra mening, men de kommer aldrig hamna i mitt kar, aldrig! Förutom att jag skulle få skrubbsår i rumpan så skulle det betyda att jag blivit gammal, alternativt har barn, och det vet vi ju att jag inte har så….det blir inga fotspår!

Jag är så mätt att jag spyr….är ju ett ganska vanligt uttryck, om inte annat så på tonårsnivå i alla fall. Men jag undrar, hur ofta händer det att man verkligen kräks för att man ätit för mycket? Mig har det aldrig hänt i alla fall, det brukar i sånt fall vara för att något alkoholaktigt har varit inblandat eller i samband med blodstrycksfall som inträffade då och då på yngre dagar.

Apropå att kräkas så hör jag nog till de få antal personer som blivit utslängd nykter från Täby Sports Bar. Det var väldigt olyckligt tycker jag eftersom jag knappt hade gjort något. Det var ett sånt tillfälle då jag helt oförutsett börjar kallsvettas, bli svimfärdig och må dåligt.
Eftersom jag är en skötsam person till största delen så gick jag och ställde mig i toalettkön, för på toan får man ju kräkas och dessutom i fred. När personen inte kommit ut från toan på väääldigt lång tid och jag svalt tillräckligt många gånger så viskade Kattis i mitt öra; låt det komma! Och det gjorde det.

Efter att jag till slut fått komma in på toan och sköljt av mig så stod det två gorillor och väntade på mig utanför. Jag tycker fortfarande att det var orättvist! Med hedern på villovägar så leddes jag ut i kylan och kunde bara få ur mig ett ynkligt; jag ville inte vara kvar här ändå!

Morgonstatus: Fuck the world!
Omoget? Ja absolut, men det väger jag upp med alla mina mogna sidor som Icakort, mössa och Volvo. Jag vet inte vad mitt morgonhumör berodde på men det var fel dag att gå upp på. En visdomstand värker, näsan hotar med att börja producera bakterier – en sån där dag när jag är tjock och ful helt enkelt! För att plåga mig själv lite extra så satte jag dessutom på mig nytvättade jeans, fan vad trånga dom är!

Strax innan jag kom till jobbet fick jag veta att jag skulle hoppa in och intervjua en person till tjänsten som varuhuschef. Visst, respekten sitter inte i kläderna, men just då önskade jag att jag valt något annat än trasiga jeans, skitiga gympadojjor och en sliten t-shirt.

Jag skulle i alla fall vågå påstå att mitt arbete är extremt spontant, inte förutsägbart någonstans faktiskt! Det är som att hoppa in i elden utan brandsläckare, varenda dag! Frågan är väl bara var alla brandmän håller hus?

I morse så hade jag sovmorgon eftersom bilen skulle in på service, det betydde att jag skulle få sova till klockan sju istället för kl sex. För att inte vakna för tidigt så ställde jag om min morgonsol så att den skulle sätta igång strax före sju (trodde jag).
Så, när jag ändå vaknade till fullt dagsljus klockan sex så skulle jag vilja säga att jag blev förvånad, men jag börjar verkligen bli van vid mitt förvirrade liv nu så jag skakade bara lite på huvudet, gick upp, stängde av solen, ställde om klockan och somnade om.

Det som är positivt med dagen är att jag blev mött av en nytvättad bil när jag hämtade den från serviceverkstaden. Den var så fin där den stod och glittrade, att vara vip-kund rockar! Spolarvätskan hade de fyllt på också!
Sen att bilen fortfarande (efter service) vill stänga av sig vid varje inbromsning är ju en parantes förstås, men jag väntar tills den är smutsig och lämnar in den igen.

Jag har inte tid med mitt liv!

Vilken jäkla dag! Med både Anna och Linda frånvarande så tyckte alla att det var dags att terrorisera mig! Vad har jag gjort? Telefonerna och mailen har tävlat om min uppmärksamhet hela dagen, jag vet faktiskt inte vilken av dom som vann, i mina ögon blev det lika (illa).

Från en dator till en annan så sjunker man ner i soffan och läser mailen hemma; ”Solsäkert och prisvärt från Arlanda”!
Mailet hånar mig! Skrattar mig i ansiktet! – Varför är du hemma i stress och kyla när du kan vara utomlands i värmen och lapa sol?
Jag tolererar inte sån här slags mobbning! Låt mig vara! Jag lever i förnekelse!

För att jag inte ska slappa ihop totalt så har jag naturligtvis lite styrelsejobb att göra hemma också, för bostadsföreningen. Jag ska fylla i och skicka papper till Skatteverket innan den 2:a februari….och det har jag ju inte ens börjat med (var det någon som trodde det?).

SKV 2304 hit och en SKV 2324 dit….undra om det är någon som verkligen kommer att titta på det som är ifyllt eller om jag bara kan skriva en liten trevlig berättelse om en finurlig näbbmus istället. Kan man få böter för att ha distraherat statsanställda? Fängelse skulle vara att föredra förstås, lite avskärmning från verkligheten kan väl aldrig skada? Å dessutom så är det inne att sitta inlåst just nu, kolla bara på Sanna Bråding!

Är det vår snart?
Hur kan vi ha brist på vatten runt om i världen när det regnar så mycket i Sverige? Det känns som att det kommer så mycket blött uppifrån så att det borde räcka till att stilla törsten i åtminstone några torrlagda länder i Afrika.

Vatten är inte charmigt! Om det inte är varmt och samlat i ett stort hav bredvid en fin badstrand förstås!

Och var tar allt vatten vägen egentligen? Ja, det samlas ju uppenbarligen en hel del i pölar på gatorna och en stor del i mina byxben och skor, men sen då? Det som inte dunstar och försvinner upp i sfären igen borde ju försvinna ner i marken och bli grundvatten. Betyder det att Sverige kommer att drunkna någon gång i framtiden? Fast det ska vi väl visserligen göra ändå med tanke på att isarna håller på att smälta, så vi är körda oavsett vad. Den stora frågan är väl, när? Den som lever får se, men det är mycket tveksamt att det blir jag som får se det.

Varför går jag på mässa om jag får panik vid stora folksamlingar? Det finns väl inget bra svar på den frågan, inget som jag vill höra i alla fall. Men…det var inte såå farligt med paniken, det var först när jag skulle försöka ta mig ut mot utgången för att smita hem som den gjorde sig påmind.
Hur svårt ska det vara att sätta en fot före den andra och sedan fortsätta på det sättet? Om man använder sig av den tekniken så kommer man faktiskt framåt…och det skulle underlätta så mycket för mig.
När jag väl kom ut i regnet så kändes det helt plötsligt mycket lättare att andas, så jag tände en cigg.

Nu ska jag bara överleva kvällen med massa tokfulla motorcykelåkare så kan jag pricka av två saker i min ”att-göra”-lista för helgen, fast när jag tänker efter så finns det nog bara två punkter på den listan, precis som jag vill ha det.

Jag vägrar att tro att min förvirring har spridit sig så långt så att jag misstar mig på dagar och tider! Att grannen kom ner till tvättstugan igår när jag höll på och brottades med smutskläder och påstod sig ha bokat tvättid på min tid måste vara en tillfällighet! Tider och datum är det sista som lämnar mig!

Jag är så säker på att jag bokat tiden, fast det var ju han också. Naturligtvis så var bokningskalendern spårlöst borta så ingen av oss kunde bevisa sin rätt att utnyttja maskinerna. Men jag tror han hade fel, jag måste tro det! Men OM jag nu skulle haft fel (vilket jag inte hade…) så skulle jag också blivit väldigt sur om någon annan använde maskinerna när jag ställt in mig på att tvätta. Jag tror vi blev utsatta för en komplott! Någon la dit två bokningskalendrar i omgångar och lät oss fylla i varsin för att sedan ta bort dem och invänta krocken! Det verkar mer troligt än att jag snurrat till det….visst?

Visste ni förresten att 72 fall av hot och misshandel i tvättstugor anmäldes till polisen under 2007? Hade jag inte skött det här på ett smidigt sätt så kanske jag hade hamnat i den statistiken. Vad onödigt det skulle kännas att finnas med i brottsregistret på grund av bråk om smutskläder!

Som tur var så var jag redan inne på min andra maskin vilket gjorde att han snällt fick vänta och fortsätta efter mig senare på kvällen, på tider då småtjejer ska sova. Så nu har jag vita kläder igen…..lika vita som min oskuld i tvättidsmysteriet.

Fyra minuters extra dagsljus fick vi idag innan solen gick ner. Jag vet inte om det är korrekt, men eftersom de sa det på radion så måste det ju stämma. Klockan 15.41 gick solen ner, min enda undran är när den egentligen gick upp.

Avgashalterna var ganska höga idag, fick jag också veta. Vad betyder ”ganska” i sammanhanget? Finns det människor som är allergiska mot avgaser? Är det ganska farligt att vistas i trafiken då? Borde man fundera ganska mycket innan man går utanför dörren? Är det ganska stor risk att man får andnöd och dör?

Har ordet ”ganska” egentligen någon vettig rätt att finnas?
Om man jämför ”ganska liten” med ”ganska stor” så betyder då ”ganska” – ”lagom” istället, eller?
”Jag är ganska mätt!” Vad betyder det? Det kan ju lika gärna betyda att jag skulle kunna pressa ner lite till, som att jag är proppmätt…?!
Alla dessa frågor som dyker upp hela tiden! Jag känner mig ganska förvirrad!